Reflektion av grupparbetet
Grupp 2a består av fyra gruppmedlemmar Ji Mo De Li
Våra gruppträffar:
Gruppen har arbetat med uppgiften under 7 olika dagar, detta är vår dagbok:
Dag 1: Vi började med ett litet gruppsamtal och diskuterade små detaljerna inför arbetet och hur vi skulle ta oss till mål. Detta gruppsamtal gjorde vi första dagen vi fick uppgiften, samtliga i gruppen gav förslag och idéer på hur vi kunde göra. En gruppmedlem var inte med under detta tillfälle men hon gav sina tips och idéer i förväg. Vi kom överens om att var och en i gruppen skulle hitta information om sjukdomen och sedan skulle man lägga upp det på bloggen under samma dag. En blogg upprättades under dag ett och fick och det blev lättare att nå ut till samtliga gruppmedlemmar. Bloggen fick namnet efter gruppmeddlemarnas två första bokstäver av sitt förnamn "Jimodeli".
Dag 2+3: Arbetsgruppen samlades och läste igenom det vi hade kommit fram till.
Dag 4: Misstolkning av uppgiften skedde och detta rättades till genom att vi samlades och gick igenom uppgiften tillsammans en gång till.
Dag 5: Gruppen sammanfattade var sin del av informationen och alla gav varsitt tips på en estetisk form. Detta gjordes via bloggen.
Dag 6: Gruppen samlades och skrev manus till examinationsdagen. Vi satte även ihop informationen om sjuckdomen och gick igenom vem som skulle säga vad. Vi beslutade att vi skulle avsluta presentationen med en ramsa.
Dag 7: Vi övade inför presentationen mer utförligt och finslippade våra ideer och skrev klart den skriftliga eximinationen.
Dag 8: Inlämning av den skriftliga examinationen
Dag 9: Muntlig presentation av sjukdomen vattkoppor.
Arbetsfördelningen
Till och börja med bestämde vi tillsamans vilken sjukdom som tilltalade oss. Detta gjorde vi tillsammans i fysisk form första dagen. En av gruppmdelemarna gav förslag att vi skulle ha ett blogg på Internet och detta godkändes av samtliga i gruppen. Ideen med bloggen var att vi skulle lägga upp våra idéer snarast möjligt och att idéen/idéerna diskuterades i genom nästa dag och att även gruppmedlemarna kunnde jobba när de ville via bloggen. Alla i gruppen fick uppgift att söka fakta om vattkoppor och sedan samanställälde sin del, hur mycket man jobbade här var upp till sig själv så länge man gav ett bra underlag om sjuckdomen för gruppen. Det estetiska formen var bollande ideer av samtliga i gruppen, som vi tillsamans fick ihop. Ramsan som vi kommer att ta upp på slutet av presentationen var skriven från en gruppmeddlem och alla gruppmeddlemar kom överens om att ta med den i vår muntliga presentation. Den skriftliga delen skrev vi tillsamans och vi försökte även att få alla tankar och åsikter komma med, en gruppmedlem fick skriva rent refletioner som vi tillsamans inom gruppen hade skrivit för hand.
Alla fick skriva hur dom tyckte att arbetet har gått på varsitt separat papper och som sedan lästes upp högt för gruppen och samanställdes därefter (se reflektioner), en gruppmedlem skrev sinn åsikt på bloggen.
Reflektioner
Det är inte lätt att jobba i grupp,det har varit olika viljor, tankar och hur tillvägagångssätt ska synkroniseras. Vi tycker att gruppen har saknat kommunikation gällande vad som ska göras, vem ska göra vad och angående tider för arbetsträffar. Men vi tycker att det har funkat bra när det gäller att bolla ideer och åsikter mellan varandra. Vi har börjat jobba med uppgiften från första dagen vi fick men vi har ändå kännt oss stressade och träffades mer än vad vi behövde.
Bloggen har varit en toppen ide men inte alla har kunna använda den på grund av tilgänglighet av en dator hemma. När vi på slutet tog upp vårt problem tillsamans mellan gruppen och hur vi vill förbättra sammarbetet, började vi jobba på ett bättre sätt som också ledde till ett bättre resultat.
Vi har försökt att jobba på ett jämställt arbetssätt där arbetet fördelas över gruppen lika mycket för varje person och att ingen ska behöva jobba mer än de andra gruppmedlemarna, vi tycker att vi har lyckats med den biten. Vi tycker att trots problem som skedde har vi även lyckats nå ett och samma mål.
tisdag 23 mars 2010
lördag 20 mars 2010
måndag 22 mars kl 11.00
Hej tjejer
Jag tänker vara på skolan, måndag den 22 mars kl 11 för nedskrivning av min vfu uppgift. Den som vill är vällkommen för att plugga tillsamans, man får mer lust om det är fler som gör tentan tillsamans....hoppas ni ser detta meddelande.
kram jinan
Jag tänker vara på skolan, måndag den 22 mars kl 11 för nedskrivning av min vfu uppgift. Den som vill är vällkommen för att plugga tillsamans, man får mer lust om det är fler som gör tentan tillsamans....hoppas ni ser detta meddelande.
kram jinan
måndag 8 mars 2010
Vattkoppor - Manus
Inledning – 2a
Hej alla barn!
Hur mår ni idag?
Alla känner sig pigga o friska?
-Jaa!
-Vad bra!
Säg mig, har ni varit sjuka någon gång under era första nio år?
-Ja,
Har ni haft sjukdomen vattenkoppor även kallat vattkoppor?
-Ja/nej.
För vi tänkte berätta lite om det.
Visste ni att vattkoppor är väldigt smittsamt?
Att av 10 barn blir 9 smittade.
Vet ni vad som händer efter att ni blivit smittade?
Symtom – De
De berättar..
Behandling – Mo
Ni behöver inte bli rädda. Man kan bli frisk genom behandling
Vaccination – Mo
Det går även att bli vaccinerad mot sjukdomen…….
Övrigt- Li
Avslutning- Ji
Vi tänkte avsluta med en ramsa som heter ”vatten-plopp”.
Hej alla barn!
Hur mår ni idag?
Alla känner sig pigga o friska?
-Jaa!
-Vad bra!
Säg mig, har ni varit sjuka någon gång under era första nio år?
-Ja,
Har ni haft sjukdomen vattenkoppor även kallat vattkoppor?
-Ja/nej.
För vi tänkte berätta lite om det.
Visste ni att vattkoppor är väldigt smittsamt?
Att av 10 barn blir 9 smittade.
Vet ni vad som händer efter att ni blivit smittade?
Symtom – De
De berättar..
Behandling – Mo
Ni behöver inte bli rädda. Man kan bli frisk genom behandling
Vaccination – Mo
Det går även att bli vaccinerad mot sjukdomen…….
Övrigt- Li
Avslutning- Ji
Vi tänkte avsluta med en ramsa som heter ”vatten-plopp”.
Vattkoppor - Reflektion av grupparbetet
Grupp 2a består av fyra gruppmedlemmar. Först bestämde vi oss för vilken sjukdom som tilltalade oss. Detta gjorde vi tillsammans i fysisk form.Tillvägagångssättet av arbetet
Dag 1: Vi började med ett litet gruppsamtal och diskuterade små detaljerna inför arbetet och hur vi skulle ta oss till mål. Detta gruppsamtal gjorde vi första dagen vi fick uppgiften, samtliga i gruppen gav förslag och idéer på hur vi kunde göra. Delan var inte med under detta tillfälle men hon gav sina tips och idéer i förväg. Vi kom överens om att var och en i gruppen skulle hitta information om sjukdomen och lägga upp det på bloggen under samma dag.
Blogg upprättas
Ett förslag angående om att arbeta digitalt på Internet godkändes av samtliga i gruppen. En blogg upprättades och det blev lättare att nå ut till samtliga gruppmedlemmar som gruppen jobbade tillsammans på. Som gruppmedlem kan studenten arbeta när det passade henne. Överenskommet var då att vi ska lägga upp våra idéer snarast möjligt och att idéen/idéerna diskuterades i genom nästa dag.
Dag 2+3: Arbetsgruppen samlades och läste igenom det vi hade kommit fram till.
Dag 4: Misstolkning av uppgiften skedde och detta rättades till genom att vi samlades och gick igenom uppgiften tillsammans en gång till.
Dag 5: Gruppen sammanfattade var sin del av informationen och alla gav varsitt tips på en estetisk form. Detta gjordes via bloggen.
Dag 6: Vi samlades alla och skrev manus till examinationsdagen. Vi satte även ihop informationen och gick igenom vem som skulle säga vad. Vi beslutade att vi skulle avsluta presentationen med en ramsa.
Dag 7:
Dag 8: Inlämning av den skriftliga examinationen
Dag 9: Muntlig presentation av sjukdomen vattkoppor.
Dag 1: Vi började med ett litet gruppsamtal och diskuterade små detaljerna inför arbetet och hur vi skulle ta oss till mål. Detta gruppsamtal gjorde vi första dagen vi fick uppgiften, samtliga i gruppen gav förslag och idéer på hur vi kunde göra. Delan var inte med under detta tillfälle men hon gav sina tips och idéer i förväg. Vi kom överens om att var och en i gruppen skulle hitta information om sjukdomen och lägga upp det på bloggen under samma dag.
Blogg upprättas
Ett förslag angående om att arbeta digitalt på Internet godkändes av samtliga i gruppen. En blogg upprättades och det blev lättare att nå ut till samtliga gruppmedlemmar som gruppen jobbade tillsammans på. Som gruppmedlem kan studenten arbeta när det passade henne. Överenskommet var då att vi ska lägga upp våra idéer snarast möjligt och att idéen/idéerna diskuterades i genom nästa dag.
Dag 2+3: Arbetsgruppen samlades och läste igenom det vi hade kommit fram till.
Dag 4: Misstolkning av uppgiften skedde och detta rättades till genom att vi samlades och gick igenom uppgiften tillsammans en gång till.
Dag 5: Gruppen sammanfattade var sin del av informationen och alla gav varsitt tips på en estetisk form. Detta gjordes via bloggen.
Dag 6: Vi samlades alla och skrev manus till examinationsdagen. Vi satte även ihop informationen och gick igenom vem som skulle säga vad. Vi beslutade att vi skulle avsluta presentationen med en ramsa.
Dag 7:
Dag 8: Inlämning av den skriftliga examinationen
Dag 9: Muntlig presentation av sjukdomen vattkoppor.
Vattkoppor - uppdelning
Vattenkoppor (vattkoppor)
Vattenkoppor eller så kallat också vattkoppor, är en mycket smittsamt infektion med varciella-viruset. Viruset sprids via dropsmitta från saliv, hosta och även nysning. Infektionen drabbar i synnerhet midre barn- Delan
Symtom- De
Det tar ca 2-3 veckor efter att man har blevit smittad tills man börjar få hudutslag på några få timmar i form av 4mm stora rödaktiga prickar som snabbt blir till vätskefyllda blåsor omgivna av ett rött område. Blåsorna kommer först i ansiktet och på kroppen och sprids seddan till hårbotten och även i munhålan. Utslaget kan ge mycket kraftig klåda och kliandet kan efterlämna ärr i huden. En del barn kan få mycket hög feber och mår dålig ungufär en vecka, medan andra kan vara helt opåverkade. Ju äldre man är desto längre tid kan sjuckdomen stanna.
Behandling- Mo
Om ett sår blir inflammerat kan läkaren skriva ut antibiotika, men medecinen kan inte hjälpa mot själva vattkopporna. Efter att man har fått vattkoppor och blevit frisk kan man återgå till förskolan och man har då ett motståndskraft hela livet ut. För att lindra klådan kan man försöka kyla huden med en vätska som heter Zinkpudervätska.
Vaccination- Mo
flera länder vaccinerar rutinmässigt mot vattenkoppor men denna vaccination ingår ej i det svenska vaccinationsprogramet eftersom vattkoppor är en så smittsam sjuckdom att nästan alla får infektionen som barn, och då har den ett ganska lindrigt förlopp.
Övrigt- Li
Barn med nedsatt immunförsvar är vattkoppor en potientiellt livshotande sjuckdom. Dessa barn behandlas därför med antikroppar och det virushämtande läkemedlet acyklovir, man kan även vaccinera den barnet och dess syskon. Riskgrupp är barn med leukemi eller medfödd immundefekt, tidigt födda, barn som behandlas med immunhämmande medecin, har genomgått benmärgstransplation, ocg även nyfött barn som deras mor har exponerats för vattenkoppor vid tiden för förlossningen.
Efter att man blivit frisk från vattkoppor finns viruset fortfarande kvar sovandes i nervcellerna i kroppen. Om detta virus vaknar, reaktiveras, får personen i fråga bältros. Det kan gå så pass lång tid innan viruset reaktiveras att barnet hunnit bli vuxen. Det heter då att man fått bältros i vuxen ålder.
Bältros får den som haft vattkoppor som barn och som via direktkontakt medsårvätskan från blåsorna smittats.
"Ett litet barn med vattkoppor smittar inte sin farmor så att hon får bältros. Däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt barnbarn så att detta får vattkoppor."
Tips- Ji
Tips till grupp- presentationen är att vi tar upp likheter och olikheter mellan vattenkoppor, mässling och röda hund eftersom dom är tre sjuckdomar som man får röda utslag av på kroppen. det finns även andra sjuckdomar som scharlankansfeber eller bältros.
Böcker/ Källa-Ji
"Vattkoppor" av alwa woxling
åldersgrupp 9-12 år, kannske inte just för vår barngrupp :(
Det finna andra böcker som "Alice och nisse får röda hund"..om vi inte hittar någon bok för just vattkoppor så kan vi använda en bok som har nåt liknande så att barnen bara får en bild om hur man kan bli när man är sjuk.
Estetisk form- Ji
Vi har valt framföra vår information genom en barnramsa och vi kommer även visa lite bilder själva sjukdomen, så att barnen får en bild av hur det kan se ut och ett vissuelt lärande.
Syftet med ramsan är att det kommer vara enklare att komma ihåg och samtidigt mycket roligare att lära sig.
Vattenkoppor eller så kallat också vattkoppor, är en mycket smittsamt infektion med varciella-viruset. Viruset sprids via dropsmitta från saliv, hosta och även nysning. Infektionen drabbar i synnerhet midre barn- Delan
Symtom- De
Det tar ca 2-3 veckor efter att man har blevit smittad tills man börjar få hudutslag på några få timmar i form av 4mm stora rödaktiga prickar som snabbt blir till vätskefyllda blåsor omgivna av ett rött område. Blåsorna kommer först i ansiktet och på kroppen och sprids seddan till hårbotten och även i munhålan. Utslaget kan ge mycket kraftig klåda och kliandet kan efterlämna ärr i huden. En del barn kan få mycket hög feber och mår dålig ungufär en vecka, medan andra kan vara helt opåverkade. Ju äldre man är desto längre tid kan sjuckdomen stanna.
Behandling- Mo
Om ett sår blir inflammerat kan läkaren skriva ut antibiotika, men medecinen kan inte hjälpa mot själva vattkopporna. Efter att man har fått vattkoppor och blevit frisk kan man återgå till förskolan och man har då ett motståndskraft hela livet ut. För att lindra klådan kan man försöka kyla huden med en vätska som heter Zinkpudervätska.
Vaccination- Mo
flera länder vaccinerar rutinmässigt mot vattenkoppor men denna vaccination ingår ej i det svenska vaccinationsprogramet eftersom vattkoppor är en så smittsam sjuckdom att nästan alla får infektionen som barn, och då har den ett ganska lindrigt förlopp.
Övrigt- Li
Barn med nedsatt immunförsvar är vattkoppor en potientiellt livshotande sjuckdom. Dessa barn behandlas därför med antikroppar och det virushämtande läkemedlet acyklovir, man kan även vaccinera den barnet och dess syskon. Riskgrupp är barn med leukemi eller medfödd immundefekt, tidigt födda, barn som behandlas med immunhämmande medecin, har genomgått benmärgstransplation, ocg även nyfött barn som deras mor har exponerats för vattenkoppor vid tiden för förlossningen.
Efter att man blivit frisk från vattkoppor finns viruset fortfarande kvar sovandes i nervcellerna i kroppen. Om detta virus vaknar, reaktiveras, får personen i fråga bältros. Det kan gå så pass lång tid innan viruset reaktiveras att barnet hunnit bli vuxen. Det heter då att man fått bältros i vuxen ålder.
Bältros får den som haft vattkoppor som barn och som via direktkontakt medsårvätskan från blåsorna smittats.
"Ett litet barn med vattkoppor smittar inte sin farmor så att hon får bältros. Däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt barnbarn så att detta får vattkoppor."
Tips- Ji
Tips till grupp- presentationen är att vi tar upp likheter och olikheter mellan vattenkoppor, mässling och röda hund eftersom dom är tre sjuckdomar som man får röda utslag av på kroppen. det finns även andra sjuckdomar som scharlankansfeber eller bältros.
Böcker/ Källa-Ji
"Vattkoppor" av alwa woxling
åldersgrupp 9-12 år, kannske inte just för vår barngrupp :(
Det finna andra böcker som "Alice och nisse får röda hund"..om vi inte hittar någon bok för just vattkoppor så kan vi använda en bok som har nåt liknande så att barnen bara får en bild om hur man kan bli när man är sjuk.
Estetisk form- Ji
Vi har valt framföra vår information genom en barnramsa och vi kommer även visa lite bilder själva sjukdomen, så att barnen får en bild av hur det kan se ut och ett vissuelt lärande.
Syftet med ramsan är att det kommer vara enklare att komma ihåg och samtidigt mycket roligare att lära sig.
fredag 5 mars 2010
Vattkoppor - tillägg till Jinans text
Efter att man blivit frisk från vattkoppor finns viruset fortfarande kvar sovandes i nervcellerna i kroppen. Om detta virus vaknar, reaktiveras, får personen i fråga bältros. Det kan gå så pass lång tid innan viruset reaktiveras att barnet hunnit bli vuxen. Det heter då att man fått bältros i vuxen ålder.
Bältros får den som haft vattkoppor som barn och som via direktkontakt medsårvätskan från blåsorna smittats.
"Ett litet barn med vattkoppor smittar inte sin farmor så att hon får bältros. Däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt barnbarn så att detta får vattkoppor."
Källa: http://www.smi.se/
/L
Bältros får den som haft vattkoppor som barn och som via direktkontakt medsårvätskan från blåsorna smittats.
"Ett litet barn med vattkoppor smittar inte sin farmor så att hon får bältros. Däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt barnbarn så att detta får vattkoppor."
Källa: http://www.smi.se/
/L
Förslag Sjukdom/ vattkoppor
Förslag till presentationen
10-11/3 - 2010
Förslag 1)
Att göra om en barnvisa t ex Imse Vimse Spindel
Imse Vimse Spindel klättrar upp för trå´n
Ner faller regnet spolar spindeln bort
Upp stiger solen torkar bort allt regn
Imse Vimse Spindel klättrar upp igen
Vatten vatten koppor smittar så lätt
Viruset det anfaller så tätt tätt tätt
Då kommer vaccinet o tar bort skite´n*
Vatten vatten koppor finns nu inte mer x2
* ordet "skiten" ska man helst byta till ett annat ord.
Förslag 2)
Göra en barnbok med lättläst text och bilder.
/L
10-11/3 - 2010
Förslag 1)
Att göra om en barnvisa t ex Imse Vimse Spindel
Imse Vimse Spindel klättrar upp för trå´n
Ner faller regnet spolar spindeln bort
Upp stiger solen torkar bort allt regn
Imse Vimse Spindel klättrar upp igen
Vatten vatten koppor smittar så lätt
Viruset det anfaller så tätt tätt tätt
Då kommer vaccinet o tar bort skite´n*
Vatten vatten koppor finns nu inte mer x2
* ordet "skiten" ska man helst byta till ett annat ord.
Förslag 2)
Göra en barnbok med lättläst text och bilder.
/L
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)