Hittar någon av er schema ändringar för s-grupp 2 på kurswebben?
/L
onsdag 30 september 2009
måndag 28 september 2009
Ingen mobiltelefon
Min mobiltelefon är sönder : (
Jag hör av mig till er via bloggen.
/L
..............................................................................: (
.......................................................... : (
............... : (
.
Jag hör av mig till er via bloggen.
/L
..............................................................................: (
.......................................................... : (
............... : (
.
torsdag 24 september 2009
Religion ( tornedalingar) De
RELIGION
1. Tornedalingarna är protestanter och de flesta tillhör Svenska kyrkan. Gudstjänsterna i kyrkorna följer den svenska kyrkans traditioner. Det finns även många tornedalingar som är laestadianer. Laestadianismen är en väckelserörelse och Lars Levi Laestadius var en präst som levde på 1800-talet.
Lars Levi var en väckelsepredikant och botanist. Han föddes den 10 jan- 1800 i Jäkkvik. Lars L Laestadius hade en äldre bror som blev präst i Kvikkjokk och en två år yngre bror
Petrus som även han senare blev präst.
Lars Levi inledde sin kamp mot dryckenskapen. Han började en intensiv väckelsekampanj och predikade skarpt mot synden i alla dess former, och då inte minst alkoholmissbruket.
Som botaniker gjorde Laestadius sin första forskarresa i gymnasieålder för att studera
växter i Medelpad,.
Under studietiden fick Laestadius stöd av Vetenskapsakademien för resor till
Norrbotten och Skåne där han samlade växter och ritade för bildverket "Svensk botanik"
Han blev även känd som stor auktoritet inom den arktiska floran i hela den
vetenskapliga världen.
1849 kom Laestadius till Pajala där han blev kyrkoherde i Pajala.
1853 ingrep biskop Israel Bergman som bestämde att varje söndag skulle två
gudstjänster hållas i Pajala kyrka. En för Laestadianer och en för övriga
församlingsbor.
1860 predikade Laestadius själv sista gången den första
söndagen i advent.
1861 avled Lars L Laestadius 61 år gammal och församlingen splittrades
upp i flera riktningar, väst- och östlaestadianer.
2. Det har förekommit olika avarter av religiösa yttringar bakåt i tiden, kolla mera på Google.
3. Jag menar att religionen är rätt viktig bland tornedalingarna. Jag själv går i kyrkan och tar nattvarden då och då.
4. Födelse, dop, bröllop och konfirmation är precis som i andra delar av Sverige. Begravningarna däremot kan skilja sig något, speciellt i de tornedalska byarna som jag beskrev ovan men i städerna är det ingen skillnad.
1. Tornedalingarna är protestanter och de flesta tillhör Svenska kyrkan. Gudstjänsterna i kyrkorna följer den svenska kyrkans traditioner. Det finns även många tornedalingar som är laestadianer. Laestadianismen är en väckelserörelse och Lars Levi Laestadius var en präst som levde på 1800-talet.
Lars Levi var en väckelsepredikant och botanist. Han föddes den 10 jan- 1800 i Jäkkvik. Lars L Laestadius hade en äldre bror som blev präst i Kvikkjokk och en två år yngre bror
Petrus som även han senare blev präst.
Lars Levi inledde sin kamp mot dryckenskapen. Han började en intensiv väckelsekampanj och predikade skarpt mot synden i alla dess former, och då inte minst alkoholmissbruket.
Som botaniker gjorde Laestadius sin första forskarresa i gymnasieålder för att studera
växter i Medelpad,.
Under studietiden fick Laestadius stöd av Vetenskapsakademien för resor till
Norrbotten och Skåne där han samlade växter och ritade för bildverket "Svensk botanik"
Han blev även känd som stor auktoritet inom den arktiska floran i hela den
vetenskapliga världen.
1849 kom Laestadius till Pajala där han blev kyrkoherde i Pajala.
1853 ingrep biskop Israel Bergman som bestämde att varje söndag skulle två
gudstjänster hållas i Pajala kyrka. En för Laestadianer och en för övriga
församlingsbor.
1860 predikade Laestadius själv sista gången den första
söndagen i advent.
1861 avled Lars L Laestadius 61 år gammal och församlingen splittrades
upp i flera riktningar, väst- och östlaestadianer.
2. Det har förekommit olika avarter av religiösa yttringar bakåt i tiden, kolla mera på Google.
3. Jag menar att religionen är rätt viktig bland tornedalingarna. Jag själv går i kyrkan och tar nattvarden då och då.
4. Födelse, dop, bröllop och konfirmation är precis som i andra delar av Sverige. Begravningarna däremot kan skilja sig något, speciellt i de tornedalska byarna som jag beskrev ovan men i städerna är det ingen skillnad.
tisdag 22 september 2009
Kultur Mix
KULTUR/MAT
Kukkola/forsen En av Sveriges äldsta fester, Siksöndagen, tar sin start sista söndagen i juli i Kukkola. Sikfesten vid Kukkolaforsen har rötter sen urgamla primitiva fångstkulturer och senare utvecklades till medeltida arbetsfester. Sikstimmen är på väg uppför forsen, men stöter på det första hindret; Kukkolaforsen (Nordén, 1983:76). En gång i tiden var laxen en vardaglig middagsrätt i Kukkola, men hänsynslöst rovfiske i Östersjön gjorde att laxbeståndet krympte och nu odlar man laxen för att ge laxen en chans att öka i antal (Nordén, 1983:79).
När vattenmängden är som högst kan det vara 3500 m³/s alltså över 3 miljoner liter/s. 1968 var det över 4 miljoner m³/ sekund i älven.
Källa:
http://www.kukkolaforsen.se/
Luppio
Luppioberget är ett måste för tornedalsturisten. Härifrån ser man bäst de tornedalska skog-, berg- och vattenrika landskapet (Nordén, 1983:104).
Övertorneå
Världens största samling av Nordkalottböcker finner man i Tornedalens bibliotek i Övertorneå. Samlingen innefattar 5000 verk. Vissa av böckerna värderas 10 000 kr/st några få 40 000 kr/st vissa böcker är ovärderliga eftersom de inte går att få tag på (1983)(Nordén, 1983:120)
Lovikka
Världens varmaste vantar kommer från Lovikka en av de mer kända bynamnen i Tornedalen. uppfinnaren är en kvinna vid namn Erika (Riiga) Aittamaa som år 1892 slog igenom med sina vantar. hon började göra vantarna åt de rika, men snart fick de ett varmt rykte och efterfrågan spreds. Lovikka-vantar är gjorda av stickat kardat ull och broderidekorerade med rött gult blått och grönt. Vantarna hittade hem även till lapparna.
Bengt Pohjanen
Bengt Pohjanen är mycket engagerad i tornedalsfinskan [meänkieli] och har bland annat tillsammans med Matti Kenttä skrivit en grammatikbok (1996), som var den första läroboken i meänkieli, på svenska utkom den 2005.
Bengt Pohjanen är fader till Meänmaa, vars ordförande han också är. Meänmaa har lanserat Meän flaku (Vår flagga). Han har startat Meän akateemi, skrivit den första romanen på meänkieli, den första pjäsen och nu nu bloggar han på Kuriren.nu och skriver förstås på meänkieli. e-post: bengt.pohjanen snabela sirillus.se
/L
Kukkola/forsen En av Sveriges äldsta fester, Siksöndagen, tar sin start sista söndagen i juli i Kukkola. Sikfesten vid Kukkolaforsen har rötter sen urgamla primitiva fångstkulturer och senare utvecklades till medeltida arbetsfester. Sikstimmen är på väg uppför forsen, men stöter på det första hindret; Kukkolaforsen (Nordén, 1983:76). En gång i tiden var laxen en vardaglig middagsrätt i Kukkola, men hänsynslöst rovfiske i Östersjön gjorde att laxbeståndet krympte och nu odlar man laxen för att ge laxen en chans att öka i antal (Nordén, 1983:79).
När vattenmängden är som högst kan det vara 3500 m³/s alltså över 3 miljoner liter/s. 1968 var det över 4 miljoner m³/ sekund i älven.
Källa:
http://www.kukkolaforsen.se/
Luppio
Luppioberget är ett måste för tornedalsturisten. Härifrån ser man bäst de tornedalska skog-, berg- och vattenrika landskapet (Nordén, 1983:104).
Övertorneå
Världens största samling av Nordkalottböcker finner man i Tornedalens bibliotek i Övertorneå. Samlingen innefattar 5000 verk. Vissa av böckerna värderas 10 000 kr/st några få 40 000 kr/st vissa böcker är ovärderliga eftersom de inte går att få tag på (1983)(Nordén, 1983:120)
Lovikka
Världens varmaste vantar kommer från Lovikka en av de mer kända bynamnen i Tornedalen. uppfinnaren är en kvinna vid namn Erika (Riiga) Aittamaa som år 1892 slog igenom med sina vantar. hon började göra vantarna åt de rika, men snart fick de ett varmt rykte och efterfrågan spreds. Lovikka-vantar är gjorda av stickat kardat ull och broderidekorerade med rött gult blått och grönt. Vantarna hittade hem även till lapparna.
Bengt Pohjanen
Bengt Pohjanen är mycket engagerad i tornedalsfinskan [meänkieli] och har bland annat tillsammans med Matti Kenttä skrivit en grammatikbok (1996), som var den första läroboken i meänkieli, på svenska utkom den 2005.
Bengt Pohjanen är fader till Meänmaa, vars ordförande han också är. Meänmaa har lanserat Meän flaku (Vår flagga). Han har startat Meän akateemi, skrivit den första romanen på meänkieli, den första pjäsen och nu nu bloggar han på Kuriren.nu och skriver förstås på meänkieli. e-post: bengt.pohjanen snabela sirillus.se
/L
Pajala & religion
http://tornedalingar.se/ =>TornioHaparanda => Lag & rättsskydd (giftemål)
Se också:
Källa
http://www.pajala.se/mun/pajala/www.nsf/about/3dbc4c659952f5c2c1256e60004d2a4b/?open&mname=Menu%A4menuID=AEA%A4start=1
Kyrklig historik
Pajala utgjorde ett kapellag med egen präst under Övertorneå moderförsamling, då KM:t genom
brev 6 februari 1828 beviljade innebyggarnas anhållan att efter dåvarande kyrkoherdens i
Övertorneå avgång få skiljas för att bilda eget gäll.
Wijkström avled 1842 men på grund av särskilda omständigheter kom den förste kyrkoherden i det
nya pastoratet att tillträda sin tjänst först 1849 (Lars Levi Laestadius).
Kapellets historia går tillbaka till 9 augusti 1725, då de s.k. överbyggarna i Övertorneå, som bodde i
trakten av Muonio och Torne älvars sammanflöde, erhöll tillstånd att bygga ett kapell vid Pajala by.
I dess närhet låg sedan mediet av 1600-talet Kengis bruk med egen kyrka och brukspredikant.
Nu förenade sig Pajalaborna och brukets ägare om att i närheten av bruket och på dess mark, en
halv mil från själva byn, till gemensamt nyttjande uppföra en träkyrka, som invigdes 1725 och
erhöll namnet Fredriks kapell. Hit överflyttades predikstol, klockor m.m. från den förra
brukskyrkan, som följande år nedrevs.
Kapellförsamlingen fick 1757 egen präst, som betraktades som andre komminister i Övertorneå.
Från denna tid officierade alltså två präster i den lilla kyrkan med predikan, den ene på finska för
kapellborna, den andre på svenska för bruksfolket efter viss uppgjord ordning. Detta fortgick till
1783, då bruksförsamlingen införlivades med Pajala.
Kapellet kvarstod och användes till november 1787, då det efter att ha hemsökts av tjuvar nedbrann
utan att gärningsmännen blev upptäckta. En ny kyrka, som redan 1772 varit påtänkt, uppfördes nu
100 alnar från den gamla platsen efter ritning av intendentsämbetet och under ledning av
byggmästaren Erik Lauto från Hälsingbyn.
Invigningen ägde rum hösten 1797. År 1861 flyttades denna kyrka 6 km österut, omändrades och
fick tjäna som tvärskepp till den nuvarande 1869 fullbordade träkyrkan med hörnstöttat torn och
sadeltak. Kyrkans altartavla är en kopia efter K. H. Bloch, utförd av målaren Norén.
Fastställandet av Torne och Muonio älvar som Sveriges ostgräns genom freden i Fredrikshamn hade
till följd att invånarna i den till Muonio älv angränsande delen av Pajala socken på grund av det
långa avståndet till församlingskyrkan föredrog att besöka de närbelägnare kyrkorna på rysk-finskt
område och anlita deras prästerskaps biträde.
För att förebygga denna oformlighet befallde KM:t konsistorium i Härnösand i juli 1854 att
inkomma med förslag till upprättande av en ny kapellförsamling i förenämnd trakt, varför blev
bestämt att ett kapell skulle byggas på en i närheten av Muonionalusta by liggande holme i älven.
Medel härtill och till uppförande av boställe åt en predikant samt bidrag till dennes underhåll
anslogs av riksdagen, men kapellpredikant utsågs först 1892. Nordvästra delen av Pajala pastorat
utbröts till egen socken under namnet Tärendö år 1916.
Pajala kyrkby med ca 1 400 inv. är 6 km lång och näst Kiruna det största handels- och
kommunikationscentrum norr om polcirkeln. Den var liksom Kengis förr en viktig marknadsplats
och ännu hålls var sommar stor kyrkhelg med predikanter från både Sverige och Finland.
I kyrkbyn finns arbetsstuga, stor modern sjukstuga, epidemisjukstuga m.m. Pajala är ändpunkt för
SJ:s busslinje Övertorneå-Pajala. Järnvägsförbindelse saknas.
Socknen hör ecklesiastiskt till Norrbottens norra kontrakt, judiciellt till Torneå domsaga och
administrativt till Haparanda fögderi och Pajala landsfiskalsdistrikt.
Se också:
Källa
http://www.pajala.se/mun/pajala/www.nsf/about/3dbc4c659952f5c2c1256e60004d2a4b/?open&mname=Menu%A4menuID=AEA%A4start=1
Kyrklig historik
Pajala utgjorde ett kapellag med egen präst under Övertorneå moderförsamling, då KM:t genom
brev 6 februari 1828 beviljade innebyggarnas anhållan att efter dåvarande kyrkoherdens i
Övertorneå avgång få skiljas för att bilda eget gäll.
Wijkström avled 1842 men på grund av särskilda omständigheter kom den förste kyrkoherden i det
nya pastoratet att tillträda sin tjänst först 1849 (Lars Levi Laestadius).
Kapellets historia går tillbaka till 9 augusti 1725, då de s.k. överbyggarna i Övertorneå, som bodde i
trakten av Muonio och Torne älvars sammanflöde, erhöll tillstånd att bygga ett kapell vid Pajala by.
I dess närhet låg sedan mediet av 1600-talet Kengis bruk med egen kyrka och brukspredikant.
Nu förenade sig Pajalaborna och brukets ägare om att i närheten av bruket och på dess mark, en
halv mil från själva byn, till gemensamt nyttjande uppföra en träkyrka, som invigdes 1725 och
erhöll namnet Fredriks kapell. Hit överflyttades predikstol, klockor m.m. från den förra
brukskyrkan, som följande år nedrevs.
Kapellförsamlingen fick 1757 egen präst, som betraktades som andre komminister i Övertorneå.
Från denna tid officierade alltså två präster i den lilla kyrkan med predikan, den ene på finska för
kapellborna, den andre på svenska för bruksfolket efter viss uppgjord ordning. Detta fortgick till
1783, då bruksförsamlingen införlivades med Pajala.
Kapellet kvarstod och användes till november 1787, då det efter att ha hemsökts av tjuvar nedbrann
utan att gärningsmännen blev upptäckta. En ny kyrka, som redan 1772 varit påtänkt, uppfördes nu
100 alnar från den gamla platsen efter ritning av intendentsämbetet och under ledning av
byggmästaren Erik Lauto från Hälsingbyn.
Invigningen ägde rum hösten 1797. År 1861 flyttades denna kyrka 6 km österut, omändrades och
fick tjäna som tvärskepp till den nuvarande 1869 fullbordade träkyrkan med hörnstöttat torn och
sadeltak. Kyrkans altartavla är en kopia efter K. H. Bloch, utförd av målaren Norén.
Fastställandet av Torne och Muonio älvar som Sveriges ostgräns genom freden i Fredrikshamn hade
till följd att invånarna i den till Muonio älv angränsande delen av Pajala socken på grund av det
långa avståndet till församlingskyrkan föredrog att besöka de närbelägnare kyrkorna på rysk-finskt
område och anlita deras prästerskaps biträde.
För att förebygga denna oformlighet befallde KM:t konsistorium i Härnösand i juli 1854 att
inkomma med förslag till upprättande av en ny kapellförsamling i förenämnd trakt, varför blev
bestämt att ett kapell skulle byggas på en i närheten av Muonionalusta by liggande holme i älven.
Medel härtill och till uppförande av boställe åt en predikant samt bidrag till dennes underhåll
anslogs av riksdagen, men kapellpredikant utsågs först 1892. Nordvästra delen av Pajala pastorat
utbröts till egen socken under namnet Tärendö år 1916.
Pajala kyrkby med ca 1 400 inv. är 6 km lång och näst Kiruna det största handels- och
kommunikationscentrum norr om polcirkeln. Den var liksom Kengis förr en viktig marknadsplats
och ännu hålls var sommar stor kyrkhelg med predikanter från både Sverige och Finland.
I kyrkbyn finns arbetsstuga, stor modern sjukstuga, epidemisjukstuga m.m. Pajala är ändpunkt för
SJ:s busslinje Övertorneå-Pajala. Järnvägsförbindelse saknas.
Socknen hör ecklesiastiskt till Norrbottens norra kontrakt, judiciellt till Torneå domsaga och
administrativt till Haparanda fögderi och Pajala landsfiskalsdistrikt.
måndag 21 september 2009
Graviz & Pozo
Hela sammanställningen
Sammanställning av Graviz och Pozos text
Denna artikel reflekterar över massmedias interaktion med individen. BMK (Metoden Barn Media Kunskap) syftar till att införa kritiskt tänkande om media (tv, radio, bild, tidning mm). Sättet att arbeta inom BMK syftar till att ge både vuxna och barn kritiskt tänkande till läsning av verkligheten och dess representationer via media.
Kultur är ett socialt fenomen med två dimensioner: medvetande och kummunikation (Hanners 1990). I begreppet medvetande finns en kultur som omfattar det mentala, idéer, kunskap, begrepp, värderingar etc. Människan är inte alltid medveten om dessa komponenter och då kan hon inte formulera dessa explisit (synligt) enligt Hanner.
I begreppet kommunikation finns ett grundläggande villkor för att kulturen skall kunna vara social och det är att den måste vara knuten till människor i ens omgivning och ha en relation med varandra enligt Hanner.
Media skapar produktioner, meddelanden och använder olika språk som sin uttrycksform. Dessa produktioner består av texter som medierar mening och kultur av stor betydelse för individens tänkande. Vygotsky menar att medias språk och teckensystem ses som en del i den kognitiva utvecklingen, att den är ett verktyg för den sociala och kulturella utvecklingen hos individen i den interaktion med omgivningen.
Från detta perspektiv är media både sociala och kulturella konstruktioner. Individen får värderingar och beteenden som förekommer i samhället och även på den "nya" verkligheten som skapats och konstruerats hos media och dess budskap.
När vi tar emot information från media uppstår ett meningsskapande mellan individen och medias kulturella utbud. Läsaren behöver först få insikt och bli medveten om informationen som tas emot är en konstruktion (skrivet språk, bilder, muntligt, ljud etc.).
Kritisk läsning kräver att individen återskapar en medvetenhet om situationen. Man söker efter information som vilken historia och kulturella kontexter den har. Då detta tillvägagångssätt inte är vanligt menar Graviz och Pozo att mediekunskap och kritisk analys av den borde införas i skolan. Redan på låg ålder, i förskolan och förskoleklass samt att det borde vara något som hela familjen kan ta del av.
I artikel 17 av FN:s Barnkonvention, som Sverige har undertecknat, slår fast:
"Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift media utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådan som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa"
Det är inte vanligt att det skapas pedagogiska möjligheter som kan ge barn möjlighet att tolka, förstå och även frågasätta den bild av verkligheten som media ger, trots att de flesta vuxna är medvetna om den betydelse media har för barns kognitiva utveckling.
Det borde var lika viktigt att lära sig medias olika språk som det är viktigt att lära sig läsa och skriva (Graviz)
Av Janicke
Medias betydelse och deras interaktion med individen
Forskning resultat har visat medias betydelse på gott och på ond. Media har en viktig plats i samhället men man måste också utveckla en kritisk hållning emot budskapen från medias källor.
I många länder tex. Europa, USA, Kanada och Latinamerika har sedan 1960 infört utbildning i media i skolsystemet i grundskola men tyvärr ännu inte i lärarutbildning ( Graviz, 1996).
Graviz anger i sin text om olika faktorer som kan förklara svårigheterna med att undervisa i mediakunskap. Det första faktorn beror på lärare som inte har fått lämplig kunskap från utbildning för att arbeta med multimedia i sin undervisning. Och den andra faktorn är frånvaro av obligatoriska utbildning om media i läroplanen. I vissa länder har medias växande inflyttande i samhället skapat intresse för att förstå dem och har lett till att man utvecklat utbildningen om mediakunskap inom olika akademiska sektorn. Men den får inte tillräckligt satsning från staten och det finns förmodligen en debatt om att införa mediakunskap i skolsystemet men det tar lite tid.
Enligt ( freire, 1977) “är människor i allmänhet uteslutna från det beslutande kretsarna , vilket mer och mer begränsas till små minoriteter. Människor styrs av massmedia i en sådan utsträckning att ingen tror på något annat än det de har hört på radio eller TV eller läst i tidningarna”
BMK- metoden är namn på den metod som utvecklades i Sverige. Den syftar främst till att ge barn , föräldrar och lärare en grundläggande förståelse så att de kan bidra både till utvecklandet av en kritisk attityd i förhållande till massmediebudskap och att förse dem med redskap som de kan uttrycka sig med när de använder dessa media
Mediealfabetisering är en process när man lär sig studera och kritiskt analysera medias budskap.
I texten beskrivas BMK-metoden som en kunskapsspiral, där de olika elementen samarbetar. Interaktionen mellan elementen ( upplevelser - bearbetning -analys -förståelse och eget skapande är återkommandekomponenter i BMK- metoden.
Genom denna metod kan vi förstå sambandet mellan bild och verklighet.
/Ra
Sammanställning av Graviz och Pozos text: De
I denna artikel berättar Freire(1989) att begreppet alfabetisering till att omfatta sambandet mellan att kunna läsa och skriva och den parallella läsningen av verkligheten. På samma sätt gör kritisk läsning av mediabudskapen det möjligt för individen att ifrågasätta eller fundera över budskapen och reflektera över den verklighet de representerar(1996).
Därefter hävder Bruhn Jensen (1992) att varje given text kan finnas en mängd potentiella meningar och att dessa kan aktualiseras av olika användare , beroende på hur de tolkar texten och dess kullturella revelans. Alfabetisering i mediaspråk är olika för olika individer i samhället, variationerna i kunskapsnivå kan påverka relationen mellan individen och mediet.
En annan forskning hävdar att poblikens motivation och strävar efter arr berika och vidga förstålsen av människors erfarenheter. Dessa forskare ser skapandet av mening som dynamiskt samarbete mellan åskådaren/läsaren och budskapet.Publiken formas av sina sociala och kullturella erfarenhet och blir en medierande kanal där budskapet och kulturen samarbetar.
BMK-metoden framställs abstrakta begrepp på ett konkret sätt varvid man använder sig av lek i arbetet med barn och /eller vuxna. Metoden främst är avsedd för barn, fastän större delen av aktiviteten äger rum i vuxengrupper som utsedda att målen är att ge barnen och vuxna möjligheter att lära medias språk, att uttrycka sig genom dem och att diskutera och reflektera över erfarenheter. Dessa samtal och reflektiner bidrar till att kritiska utvecklingen , nöjlighet till bättre tillgång till media omvandlas till ett sätt att demokratisera användningen av dem.
MEDIEPEDAGOGIK
Graviz och Pozo håller med forskaren Freire (1989) att det inte är tillräckligt att bara kunna läsa och skriva.
Film är ett användbart verktyg för att kunna uttrycka sig själv samt utveckla ett kritiskt och kreativt tänkande. Det kritiska tänkandet utvecklas när eleverna upptäcker att det finns olika sätt att berätta, associera och tolka det de sett i filmen. Det är en konst att kunna se budskapet (livsstil, värderingar mm.) bakom det artistiska och tekniska, men även de kommersiella sambanden mellan film och produkt (Walt Disney/Bueno Vista; producent och distributör av olika filmer).
Eleverna lär sig reflektera och analysera filminnehållet med en forskares ögon. Det leder till en stimulerande dialog och de lär sig att filmanalys kan göras även med teater, radiopjäser, såpoperor osv. De inser att filmskaparen har en historia att berätta. Detta utvecklas i en fördjupad förståelse- och lärandeprocess. En kollektiv berättelse är alltså ett användbart verktyg när eleverna ska bearbeta sina erfarenheter och bli motiverade att delta. Målet med film är att eleverna själva kan undersöka, informera, klassificera och kommentera.
Att tänka på
=>Om eleverna är riktigt unga kan man öppna lektionen med t ex frågan :
"Vad betyder ordet forskning och vad gör en forskare?"
=>Ju kortare film desto mer hinner man analyser filmen.=>Prioritera barnens önskemål, det är ju de som ska bli inspirerade och lära.
/L
Sammanställning av Graviz och Pozos text
Denna artikel reflekterar över massmedias interaktion med individen. BMK (Metoden Barn Media Kunskap) syftar till att införa kritiskt tänkande om media (tv, radio, bild, tidning mm). Sättet att arbeta inom BMK syftar till att ge både vuxna och barn kritiskt tänkande till läsning av verkligheten och dess representationer via media.
Kultur är ett socialt fenomen med två dimensioner: medvetande och kummunikation (Hanners 1990). I begreppet medvetande finns en kultur som omfattar det mentala, idéer, kunskap, begrepp, värderingar etc. Människan är inte alltid medveten om dessa komponenter och då kan hon inte formulera dessa explisit (synligt) enligt Hanner.
I begreppet kommunikation finns ett grundläggande villkor för att kulturen skall kunna vara social och det är att den måste vara knuten till människor i ens omgivning och ha en relation med varandra enligt Hanner.
Media skapar produktioner, meddelanden och använder olika språk som sin uttrycksform. Dessa produktioner består av texter som medierar mening och kultur av stor betydelse för individens tänkande. Vygotsky menar att medias språk och teckensystem ses som en del i den kognitiva utvecklingen, att den är ett verktyg för den sociala och kulturella utvecklingen hos individen i den interaktion med omgivningen.
Från detta perspektiv är media både sociala och kulturella konstruktioner. Individen får värderingar och beteenden som förekommer i samhället och även på den "nya" verkligheten som skapats och konstruerats hos media och dess budskap.
När vi tar emot information från media uppstår ett meningsskapande mellan individen och medias kulturella utbud. Läsaren behöver först få insikt och bli medveten om informationen som tas emot är en konstruktion (skrivet språk, bilder, muntligt, ljud etc.).
Kritisk läsning kräver att individen återskapar en medvetenhet om situationen. Man söker efter information som vilken historia och kulturella kontexter den har. Då detta tillvägagångssätt inte är vanligt menar Graviz och Pozo att mediekunskap och kritisk analys av den borde införas i skolan. Redan på låg ålder, i förskolan och förskoleklass samt att det borde vara något som hela familjen kan ta del av.
I artikel 17 av FN:s Barnkonvention, som Sverige har undertecknat, slår fast:
"Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift media utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådan som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa"
Det är inte vanligt att det skapas pedagogiska möjligheter som kan ge barn möjlighet att tolka, förstå och även frågasätta den bild av verkligheten som media ger, trots att de flesta vuxna är medvetna om den betydelse media har för barns kognitiva utveckling.
Det borde var lika viktigt att lära sig medias olika språk som det är viktigt att lära sig läsa och skriva (Graviz)
Av Janicke
Medias betydelse och deras interaktion med individen
Forskning resultat har visat medias betydelse på gott och på ond. Media har en viktig plats i samhället men man måste också utveckla en kritisk hållning emot budskapen från medias källor.
I många länder tex. Europa, USA, Kanada och Latinamerika har sedan 1960 infört utbildning i media i skolsystemet i grundskola men tyvärr ännu inte i lärarutbildning ( Graviz, 1996).
Graviz anger i sin text om olika faktorer som kan förklara svårigheterna med att undervisa i mediakunskap. Det första faktorn beror på lärare som inte har fått lämplig kunskap från utbildning för att arbeta med multimedia i sin undervisning. Och den andra faktorn är frånvaro av obligatoriska utbildning om media i läroplanen. I vissa länder har medias växande inflyttande i samhället skapat intresse för att förstå dem och har lett till att man utvecklat utbildningen om mediakunskap inom olika akademiska sektorn. Men den får inte tillräckligt satsning från staten och det finns förmodligen en debatt om att införa mediakunskap i skolsystemet men det tar lite tid.
Enligt ( freire, 1977) “är människor i allmänhet uteslutna från det beslutande kretsarna , vilket mer och mer begränsas till små minoriteter. Människor styrs av massmedia i en sådan utsträckning att ingen tror på något annat än det de har hört på radio eller TV eller läst i tidningarna”
BMK- metoden är namn på den metod som utvecklades i Sverige. Den syftar främst till att ge barn , föräldrar och lärare en grundläggande förståelse så att de kan bidra både till utvecklandet av en kritisk attityd i förhållande till massmediebudskap och att förse dem med redskap som de kan uttrycka sig med när de använder dessa media
Mediealfabetisering är en process när man lär sig studera och kritiskt analysera medias budskap.
I texten beskrivas BMK-metoden som en kunskapsspiral, där de olika elementen samarbetar. Interaktionen mellan elementen ( upplevelser - bearbetning -analys -förståelse och eget skapande är återkommandekomponenter i BMK- metoden.
Genom denna metod kan vi förstå sambandet mellan bild och verklighet.
/Ra
Sammanställning av Graviz och Pozos text: De
I denna artikel berättar Freire(1989) att begreppet alfabetisering till att omfatta sambandet mellan att kunna läsa och skriva och den parallella läsningen av verkligheten. På samma sätt gör kritisk läsning av mediabudskapen det möjligt för individen att ifrågasätta eller fundera över budskapen och reflektera över den verklighet de representerar(1996).
Därefter hävder Bruhn Jensen (1992) att varje given text kan finnas en mängd potentiella meningar och att dessa kan aktualiseras av olika användare , beroende på hur de tolkar texten och dess kullturella revelans. Alfabetisering i mediaspråk är olika för olika individer i samhället, variationerna i kunskapsnivå kan påverka relationen mellan individen och mediet.
En annan forskning hävdar att poblikens motivation och strävar efter arr berika och vidga förstålsen av människors erfarenheter. Dessa forskare ser skapandet av mening som dynamiskt samarbete mellan åskådaren/läsaren och budskapet.Publiken formas av sina sociala och kullturella erfarenhet och blir en medierande kanal där budskapet och kulturen samarbetar.
BMK-metoden framställs abstrakta begrepp på ett konkret sätt varvid man använder sig av lek i arbetet med barn och /eller vuxna. Metoden främst är avsedd för barn, fastän större delen av aktiviteten äger rum i vuxengrupper som utsedda att målen är att ge barnen och vuxna möjligheter att lära medias språk, att uttrycka sig genom dem och att diskutera och reflektera över erfarenheter. Dessa samtal och reflektiner bidrar till att kritiska utvecklingen , nöjlighet till bättre tillgång till media omvandlas till ett sätt att demokratisera användningen av dem.
MEDIEPEDAGOGIK
Graviz och Pozo håller med forskaren Freire (1989) att det inte är tillräckligt att bara kunna läsa och skriva.
Film är ett användbart verktyg för att kunna uttrycka sig själv samt utveckla ett kritiskt och kreativt tänkande. Det kritiska tänkandet utvecklas när eleverna upptäcker att det finns olika sätt att berätta, associera och tolka det de sett i filmen. Det är en konst att kunna se budskapet (livsstil, värderingar mm.) bakom det artistiska och tekniska, men även de kommersiella sambanden mellan film och produkt (Walt Disney/Bueno Vista; producent och distributör av olika filmer).
Eleverna lär sig reflektera och analysera filminnehållet med en forskares ögon. Det leder till en stimulerande dialog och de lär sig att filmanalys kan göras även med teater, radiopjäser, såpoperor osv. De inser att filmskaparen har en historia att berätta. Detta utvecklas i en fördjupad förståelse- och lärandeprocess. En kollektiv berättelse är alltså ett användbart verktyg när eleverna ska bearbeta sina erfarenheter och bli motiverade att delta. Målet med film är att eleverna själva kan undersöka, informera, klassificera och kommentera.
Att tänka på
=>Om eleverna är riktigt unga kan man öppna lektionen med t ex frågan :
"Vad betyder ordet forskning och vad gör en forskare?"
=>Ju kortare film desto mer hinner man analyser filmen.=>Prioritera barnens önskemål, det är ju de som ska bli inspirerade och lära.
/L
Sammanställning av Graviz och Pozos text:
medias betydelse och deras interaktion med individen
Forskning resultat har visat medias betydelse på gott och på ond. Media har en viktig plats i samhället men man måste också utveckla en kritisk hållning emot budskapen från medias källor.
I många länder tex. Europa, USA, Kanada och Latinamerika har sedan 1960 infört utbildning i media i skolsystemet i grundskola men tyvärr ännu inte i lärarutbildning ( Graviz, 1996).
Graviz anger i sin text om olika faktorer som kan förklara svårigheterna med att undervisa i mediakunskap. Det första faktorn beror på lärare som inte har fått lämplig kunskap från utbildning för att arbeta med multimedia i sin undervisning. Och den andra faktorn är frånvaro av obligatoriska utbildning om media i läroplanen. I vissa länder har medias växande inflyttande i samhället skapat intresse för att förstå dem och har lett till att man utvecklat utbildningen om mediakunskap inom olika akademiska sektorn. Men den får inte tillräckligt satsning från staten och det finns förmodligen en debatt om att införa mediakunskap i skolsystemet men det tar lite tid.
Enligt ( freire, 1977) “är människor i allmänhet uteslutna från det beslutande kretsarna , vilket mer och mer begränsas till små minoriteter. Människor styrs av massmedia i en sådan utsträckning att ingen tror på något annat än det de har hört på radio eller TV eller läst i tidningarna”
BMK- metoden är namn på den metod som utvecklades i Sverige. Den syftar främst till att ge barn , föräldrar och lärare en grundläggande förståelse så att de kan bidra både till utvecklandet av en kritisk attityd i förhållande till massmediebudskap och att förse dem med redskap som de kan uttrycka sig med när de använder dessa media
Mediealfabetisering är en process när man lär sig studera och kritiskt analysera medias budskap.
I texten beskrivas BMK-metoden som en kunskapsspiral, där de olika elementen samarbetar. Interaktionen mellan elementen ( upplevelser - bearbetning -analys -förståelse och eget skapande är återkommandekomponenter i BMK- metoden.
Genom denna metod kan vi förstå sambandet mellan bild och verklighet.
/Ra
Forskning resultat har visat medias betydelse på gott och på ond. Media har en viktig plats i samhället men man måste också utveckla en kritisk hållning emot budskapen från medias källor.
I många länder tex. Europa, USA, Kanada och Latinamerika har sedan 1960 infört utbildning i media i skolsystemet i grundskola men tyvärr ännu inte i lärarutbildning ( Graviz, 1996).
Graviz anger i sin text om olika faktorer som kan förklara svårigheterna med att undervisa i mediakunskap. Det första faktorn beror på lärare som inte har fått lämplig kunskap från utbildning för att arbeta med multimedia i sin undervisning. Och den andra faktorn är frånvaro av obligatoriska utbildning om media i läroplanen. I vissa länder har medias växande inflyttande i samhället skapat intresse för att förstå dem och har lett till att man utvecklat utbildningen om mediakunskap inom olika akademiska sektorn. Men den får inte tillräckligt satsning från staten och det finns förmodligen en debatt om att införa mediakunskap i skolsystemet men det tar lite tid.
Enligt ( freire, 1977) “är människor i allmänhet uteslutna från det beslutande kretsarna , vilket mer och mer begränsas till små minoriteter. Människor styrs av massmedia i en sådan utsträckning att ingen tror på något annat än det de har hört på radio eller TV eller läst i tidningarna”
BMK- metoden är namn på den metod som utvecklades i Sverige. Den syftar främst till att ge barn , föräldrar och lärare en grundläggande förståelse så att de kan bidra både till utvecklandet av en kritisk attityd i förhållande till massmediebudskap och att förse dem med redskap som de kan uttrycka sig med när de använder dessa media
Mediealfabetisering är en process när man lär sig studera och kritiskt analysera medias budskap.
I texten beskrivas BMK-metoden som en kunskapsspiral, där de olika elementen samarbetar. Interaktionen mellan elementen ( upplevelser - bearbetning -analys -förståelse och eget skapande är återkommandekomponenter i BMK- metoden.
Genom denna metod kan vi förstå sambandet mellan bild och verklighet.
/Ra
Sammanställning av Graviz och Pozos text: De
I denna artikel berättar Freire(1989) att begreppet alfabetisering till att omfatta sambandet mellan att kunna läsa och skriva och den parallella läsningen av verkligheten. På samma sätt gör kritisk läsning av mediabudskapen det möjligt för individen att ifrågasätta eller fundera över budskapen och reflektera över den verklighet de representerar(1996).
Därefter hävder Bruhn Jensen (1992) att varje given text kan finnas en mängd potentiella meningar och att dessa kan aktualiseras av olika användare , beroende på hur de tolkar texten och dess kullturella revelans. Alfabetisering i mediaspråk är olika för olika individer i samhället, variationerna i kunskapsnivå kan påverka relationen mellan individen och mediet.
En annan forskning hävdar att poblikens motivation och strävar efter arr berika och vidga förstålsen av människors erfarenheter. Dessa forskare ser skapandet av mening som dynamiskt samarbete mellan åskådaren/läsaren och budskapet.Publiken formas av sina sociala och kullturella erfarenhet och blir en medierande kanal där budskapet och kulturen samarbetar.
BMK-metoden framställs abstrakta begrepp på ett konkret sätt varvid man använder sig av lek i arbetet med barn och /eller vuxna. Metoden främst är avsedd för barn, fastän större delen av aktiviteten äger rum i vuxengrupper som utsedda att målen är att ge barnen och vuxna möjligheter att lära medias språk, att uttrycka sig genom dem och att diskutera och reflektera över erfarenheter. Dessa samtal och reflektiner bidrar till att kritiska utvecklingen , nöjlighet till bättre tillgång till media omvandlas till ett sätt att demokratisera användningen av dem.
Därefter hävder Bruhn Jensen (1992) att varje given text kan finnas en mängd potentiella meningar och att dessa kan aktualiseras av olika användare , beroende på hur de tolkar texten och dess kullturella revelans. Alfabetisering i mediaspråk är olika för olika individer i samhället, variationerna i kunskapsnivå kan påverka relationen mellan individen och mediet.
En annan forskning hävdar att poblikens motivation och strävar efter arr berika och vidga förstålsen av människors erfarenheter. Dessa forskare ser skapandet av mening som dynamiskt samarbete mellan åskådaren/läsaren och budskapet.Publiken formas av sina sociala och kullturella erfarenhet och blir en medierande kanal där budskapet och kulturen samarbetar.
BMK-metoden framställs abstrakta begrepp på ett konkret sätt varvid man använder sig av lek i arbetet med barn och /eller vuxna. Metoden främst är avsedd för barn, fastän större delen av aktiviteten äger rum i vuxengrupper som utsedda att målen är att ge barnen och vuxna möjligheter att lära medias språk, att uttrycka sig genom dem och att diskutera och reflektera över erfarenheter. Dessa samtal och reflektiner bidrar till att kritiska utvecklingen , nöjlighet till bättre tillgång till media omvandlas till ett sätt att demokratisera användningen av dem.
Svar på torne-frågorna
Svar på frågor från Södertörns högskola, genom Linda Pavlovic.
HISTORIA.
1. De äldsta bosättningsfynden i Tornedalen är 10.000 år gamla
2. Tornedalingarna har alltid funnits på samma plats, dock har vi även varit på motsvarande del på den östra sidan som numera är Finland.
3. Många tornedalingar tycker nog att även vi är en urbefolkning såsom samerna bl a med hänsyn till de gamla bosättningsfynden. Däremot har vi inte fått den tesen bekräftad av svenska myndigheter.
4. Det finns kopplingar mellan kväner och tornedalingar. Det kvänska språket, som Norges regering erkänt som ett minoritetsspråk i Norge år 2005, har många likheter med meänkieli. Man kan säga att kväner motsvarar tornedalingar i Norge.
5. Området är detsamma men vem som är tornedaling kan definieras på olika sätt. Geografiskt kan man säga att tornedaling är alla som bor längs Torne älvdal. Om man använder en kulturdefinition så är tornedalingar en folkgrupp som bor i de fem nordligaste kommunerna som är Kiruna, Pajala, Övertorneå, Gällivare och Haparanda.
6. Vi är ju en erkänd nationell minoritet men kunskapen och informationen om oss som en sådan minoritet är fortfarande mycket bristfällig hos gemene man i Sverige trots att vi fick vår minoritetsstatus redan den 1 april 2000.
7. Den skiljer sig inte från övriga Sveriges födelsestatistik.
8. På grund av arbetsbrist och studier så flyttar många unga till tätorter. Många små byar i tornedalska kommuner har kraftigt minskat sin befolkning från 1960-talet och framåt.
9. Många befarar att språket meänkieli kommer att försvinna så småningom, precis som många andra minoritetsspråk. Det vore mycket sorgligt om så blir fallet, dock kan man säga att språket fått en högre status och används numera i teaterföreställningar och
sångfestivaler så för mig finns hoppet kvar om språkets överlevnad en bra tid framåt.
KULTUR.
1. Det finns så många olika seder ex vis vid begravningar då man tar hem den döde i kistan och har en ’utsjungning’ – ulosveisu, dvs som ett farväl till hemmet. Sedan följer man kistan i bilkortege till kyrkan för själva begravningen. Maten tillhör ju också kulturen och vi äter bl a torkat renkött, mycket lax och sik, mandelpotatis och till kaffet tar vi kaffeost som närmast kan beskrivas som halloumi vad gäller konsistensen.
2. Tornedalingarna har ingen egen folkdräkt utan vi har 1912 års Norrbottensdräkt. Den använder man både på bröllopsfester, dop, begravningar, midsommar och närhelst det är fest. Man är alltid välklädd i en folkdräkt.
3. Vi har exakt samma helgdagar som övriga Sverige. Förutom dem har vi meänkieli-dagen den 25 oktober och Meänflaku-dagen(vår flaggdag) den 15 juli.
4. Våra jultraditioner skiljer sig inte från övriga Sveriges traditioner.
5. Helt säkert finns lax, löjrom från Kalix, torkat renkött, älgkött, ev björnkött, hjortron samt kaffeost på menyn. Han skulle få se Kirunagruvan, Kengisforsen, rymdbasen Esrange i Kiruna, Pajala flygplats, de olika IT-företagen i Pajala, Laestadius-pörtet, Tornedalsteatern. Sen skulle han kanske bjudas på bastubad.
6. Det finns personer som slöjdar, det kan vara träslöjd eller sameslöjd med tenntrådar.
FAMILJ.
1. Man ska göra rätt för sig, vara ärlig, ordentlig, visa respekt för äldre människor, göra ett bra arbete, klara sig själv. Man ska hjälpas åt i hemmet.
2. Förr i tiden var familjerna mycket stora, i min familj(jag är 40-talist) var vi 9 barn och de flesta i min by hade många barn, upp till 12 st. Det var nästan inga skilsmässor då men numera är det som i övriga Sverige.
3. Barnen bor inte kvar hemma tills de gift sig däremot finns det ännu en del ’gammelpojkar’ ute i småbyarna som bor hemma hela sitt liv, de är ogifta och tar hand om sina föräldrar, när föräldrarna dör kanske de övertar hemmet. Men detta är också något som håller på att försvinna.
4. I en tornedalsk skola sker all undervisning på svenska, meänkieli kan man läsa som tillval.
5. Tornedalingarna är precis som vilken svensk som helst, det finns tornedalingar i alla klasser. Jag upplever som att det alltid varit viktigt med utbildning bland oss.
6. En tornedaling som är mycket stor och erkänd i teknikvärlden är Östen Mäkitalo. Han är drygt 70 år och kallas för ’Mobiltelefonens fader’. Han har arbetat på Ericsson och var med och tog fram den allra första mobiltelefonen. Bengt Pohjanen är en mycket känd författare. Markus Krunegård känner ni säkert till. Thomas Östros är socialdemokratisk politiker, Stefan Nilsson är Tommy Körbergs pianist, Cecilia Wikström är folkpartistisk politiker och präst, Barbro Wickman Parak är vice Riksbankschef, Gerda Antti är författare.
7. Gunnar Kieri och Bengt Pohjanen är författare som bl a beskriver tornedalingarna.
RELIGION
1. Tornedalingarna är protestanter och de flesta tillhör Svenska kyrkan. Gudstjänsterna i kyrkorna följer den svenska kyrkans traditioner. Det finns även många tornedalingar som är laestadianer. Laestadianismen är en väckelserörelse och Lars Levi Laestadius var en präst som levde på 1800-talet. Hämta mer info på Google!
2. Det har förekommit olika avarter av religiösa yttringar bakåt i tiden, kolla mera på Google.
3. Jag menar att religionen är rätt viktig bland tornedalingarna. Jag själv går i kyrkan och tar nattvarden då och då.
4. Födelse, dop, bröllop och konfirmation är precis som i andra delar av Sverige. Begravningarna däremot kan skilja sig något, speciellt i de tornedalska byarna som jag beskrev ovan men i städerna är det ingen skillnad.
SPRÅK
1. Många tornedalingar pratar både svenska, meänkieli och finska, och kanske också samiska. Meänkieli är finska med svenska låneord kan man säga. Då Sverige och Finland separerades år 1809 så blev det finska språket på den svenska sidan utarmat, språkutvecklingen fortsatte inte på samma sätt som på den finska sidan. Språket blev uppblandat med svenska ord. På norska sidan talar kväner ett språk som i mycket liknar meänkieli.
2. Meänkieli har nu statusen som ett nationellt minoritetsspråk, skillnaden mot finskan är ungefär det som jag tagit upp i punkt 1.
3. Vi har ord och uttryck i meänkieli som inte alla finländare förstår. Nu ser vi att meänkieli förs framåt med gamla och nya författare som skriver på meänkieli, det ger oss tornedalingar en stolthet för språket som vi inte vågat visa förut eftersom vi länge fått höra att språket inte duger, att det inte är ett språk osv.
4. Officiellt fick vi minoritetsstatus den 1 april år 2000.
HISTORIA.
1. De äldsta bosättningsfynden i Tornedalen är 10.000 år gamla
2. Tornedalingarna har alltid funnits på samma plats, dock har vi även varit på motsvarande del på den östra sidan som numera är Finland.
3. Många tornedalingar tycker nog att även vi är en urbefolkning såsom samerna bl a med hänsyn till de gamla bosättningsfynden. Däremot har vi inte fått den tesen bekräftad av svenska myndigheter.
4. Det finns kopplingar mellan kväner och tornedalingar. Det kvänska språket, som Norges regering erkänt som ett minoritetsspråk i Norge år 2005, har många likheter med meänkieli. Man kan säga att kväner motsvarar tornedalingar i Norge.
5. Området är detsamma men vem som är tornedaling kan definieras på olika sätt. Geografiskt kan man säga att tornedaling är alla som bor längs Torne älvdal. Om man använder en kulturdefinition så är tornedalingar en folkgrupp som bor i de fem nordligaste kommunerna som är Kiruna, Pajala, Övertorneå, Gällivare och Haparanda.
6. Vi är ju en erkänd nationell minoritet men kunskapen och informationen om oss som en sådan minoritet är fortfarande mycket bristfällig hos gemene man i Sverige trots att vi fick vår minoritetsstatus redan den 1 april 2000.
7. Den skiljer sig inte från övriga Sveriges födelsestatistik.
8. På grund av arbetsbrist och studier så flyttar många unga till tätorter. Många små byar i tornedalska kommuner har kraftigt minskat sin befolkning från 1960-talet och framåt.
9. Många befarar att språket meänkieli kommer att försvinna så småningom, precis som många andra minoritetsspråk. Det vore mycket sorgligt om så blir fallet, dock kan man säga att språket fått en högre status och används numera i teaterföreställningar och
sångfestivaler så för mig finns hoppet kvar om språkets överlevnad en bra tid framåt.
KULTUR.
1. Det finns så många olika seder ex vis vid begravningar då man tar hem den döde i kistan och har en ’utsjungning’ – ulosveisu, dvs som ett farväl till hemmet. Sedan följer man kistan i bilkortege till kyrkan för själva begravningen. Maten tillhör ju också kulturen och vi äter bl a torkat renkött, mycket lax och sik, mandelpotatis och till kaffet tar vi kaffeost som närmast kan beskrivas som halloumi vad gäller konsistensen.
2. Tornedalingarna har ingen egen folkdräkt utan vi har 1912 års Norrbottensdräkt. Den använder man både på bröllopsfester, dop, begravningar, midsommar och närhelst det är fest. Man är alltid välklädd i en folkdräkt.
3. Vi har exakt samma helgdagar som övriga Sverige. Förutom dem har vi meänkieli-dagen den 25 oktober och Meänflaku-dagen(vår flaggdag) den 15 juli.
4. Våra jultraditioner skiljer sig inte från övriga Sveriges traditioner.
5. Helt säkert finns lax, löjrom från Kalix, torkat renkött, älgkött, ev björnkött, hjortron samt kaffeost på menyn. Han skulle få se Kirunagruvan, Kengisforsen, rymdbasen Esrange i Kiruna, Pajala flygplats, de olika IT-företagen i Pajala, Laestadius-pörtet, Tornedalsteatern. Sen skulle han kanske bjudas på bastubad.
6. Det finns personer som slöjdar, det kan vara träslöjd eller sameslöjd med tenntrådar.
FAMILJ.
1. Man ska göra rätt för sig, vara ärlig, ordentlig, visa respekt för äldre människor, göra ett bra arbete, klara sig själv. Man ska hjälpas åt i hemmet.
2. Förr i tiden var familjerna mycket stora, i min familj(jag är 40-talist) var vi 9 barn och de flesta i min by hade många barn, upp till 12 st. Det var nästan inga skilsmässor då men numera är det som i övriga Sverige.
3. Barnen bor inte kvar hemma tills de gift sig däremot finns det ännu en del ’gammelpojkar’ ute i småbyarna som bor hemma hela sitt liv, de är ogifta och tar hand om sina föräldrar, när föräldrarna dör kanske de övertar hemmet. Men detta är också något som håller på att försvinna.
4. I en tornedalsk skola sker all undervisning på svenska, meänkieli kan man läsa som tillval.
5. Tornedalingarna är precis som vilken svensk som helst, det finns tornedalingar i alla klasser. Jag upplever som att det alltid varit viktigt med utbildning bland oss.
6. En tornedaling som är mycket stor och erkänd i teknikvärlden är Östen Mäkitalo. Han är drygt 70 år och kallas för ’Mobiltelefonens fader’. Han har arbetat på Ericsson och var med och tog fram den allra första mobiltelefonen. Bengt Pohjanen är en mycket känd författare. Markus Krunegård känner ni säkert till. Thomas Östros är socialdemokratisk politiker, Stefan Nilsson är Tommy Körbergs pianist, Cecilia Wikström är folkpartistisk politiker och präst, Barbro Wickman Parak är vice Riksbankschef, Gerda Antti är författare.
7. Gunnar Kieri och Bengt Pohjanen är författare som bl a beskriver tornedalingarna.
RELIGION
1. Tornedalingarna är protestanter och de flesta tillhör Svenska kyrkan. Gudstjänsterna i kyrkorna följer den svenska kyrkans traditioner. Det finns även många tornedalingar som är laestadianer. Laestadianismen är en väckelserörelse och Lars Levi Laestadius var en präst som levde på 1800-talet. Hämta mer info på Google!
2. Det har förekommit olika avarter av religiösa yttringar bakåt i tiden, kolla mera på Google.
3. Jag menar att religionen är rätt viktig bland tornedalingarna. Jag själv går i kyrkan och tar nattvarden då och då.
4. Födelse, dop, bröllop och konfirmation är precis som i andra delar av Sverige. Begravningarna däremot kan skilja sig något, speciellt i de tornedalska byarna som jag beskrev ovan men i städerna är det ingen skillnad.
SPRÅK
1. Många tornedalingar pratar både svenska, meänkieli och finska, och kanske också samiska. Meänkieli är finska med svenska låneord kan man säga. Då Sverige och Finland separerades år 1809 så blev det finska språket på den svenska sidan utarmat, språkutvecklingen fortsatte inte på samma sätt som på den finska sidan. Språket blev uppblandat med svenska ord. På norska sidan talar kväner ett språk som i mycket liknar meänkieli.
2. Meänkieli har nu statusen som ett nationellt minoritetsspråk, skillnaden mot finskan är ungefär det som jag tagit upp i punkt 1.
3. Vi har ord och uttryck i meänkieli som inte alla finländare förstår. Nu ser vi att meänkieli förs framåt med gamla och nya författare som skriver på meänkieli, det ger oss tornedalingar en stolthet för språket som vi inte vågat visa förut eftersom vi länge fått höra att språket inte duger, att det inte är ett språk osv.
4. Officiellt fick vi minoritetsstatus den 1 april år 2000.
söndag 20 september 2009
Brevet till tornedalingarna
Brevet med torn-frågorna skickades iväg idag.
Förhoppningsvis får ordföranden brevet och besvarar frågorna så fort hon kan.
/L
Förhoppningsvis får ordföranden brevet och besvarar frågorna så fort hon kan.
/L
Info om tornedalingar
Hittade lite info
/L
Tornedalingar
Tornedalingarna skiljer sig från den svenska majoritetsbefolkningen i första hand genom sitt språk. Tornedalingarnas språk, som tidigare ofta benämnts tornedalsfinska, kallas numera meänkieli (vårt språk). Det som gett meänkieli dess särprägel är bl.a. att man inlemmat en rad svenska ord i ordförrådet. Tornedalingarna har även en egen matkultur, hantverk och byggnadsstil. Också den laestadianska väckelserörelsen som växte fram på 1800-talet har haft, och har än i dag, stor betydelse i Tornedalen.
I dag bor det ca 50.000 tornedalingar i framför allt Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt i delar av Kiruna och Gällivare kommuner. Därtill bor ungefär 16.000 relativt nyinflyttade standardfinsktalande personer i området. I mitten av 1900-talet skedde en kraftig utflyttning från Tornedalen inte bara till Malmfälten utan också till södra Norrbotten och övriga delar av landet. Denna flyttvåg, som nu mattats, har bl.a. lett till att Pajala kommun har halverat sin befolkning sedan 1950-talet.
Under de senaste åren har intresset för den egna särarten och identiteten vuxit bland tornedalingar. Ett uttryck för detta är bildandet av Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset (STR-T) år 1981. År 1987 bildades Meän akateemi/Academia Tornedaliensis som har till uppgift att förvalta kulturarvet på Nordkalotten.
Vid Kangos Kultur- och ekologiskola i Pajala kommun har man tagit vara på intresset för meänkieli. Sedan år 1993 finns meänkieli som ett obligatoriskt undervisningsämne från årskurs 1 till 9. Samma år etablerades också en tornedalsk teater och under de senaste åren har alltmer litteratur på meänkieli börjat ges ut.
Texten på den här sidan är ett utdrag från regeringens proposition "Nationella minoriteter"
(Prop. 1998/99:143).
Klicka här för att läsa helapropositionen »
Källa http://www.kultur.stockholm.se/default.asp?id=12763
/L
Tornedalingar
En finsktalande bosättning har funnits i området kring Torne älv troligen redan före medeltiden. När Sverige efter kriget mot Ryssland åren 1808–1809 fick avträda sin östra rikshalva till Ryssland skedde detta genom att en gräns drogs genom Tornedalen så att den västra delen av Tornedalen förblev svenskt område. Trots detta har tornedalingar på båda sidor om gränsen, som utgörs av Könkämä, Muonio och Torne älvar, bevarat både sitt språk och sitt kulturarv fram till i dag.
Tornedalingarna skiljer sig från den svenska majoritetsbefolkningen i första hand genom sitt språk. Tornedalingarnas språk, som tidigare ofta benämnts tornedalsfinska, kallas numera meänkieli (vårt språk). Det som gett meänkieli dess särprägel är bl.a. att man inlemmat en rad svenska ord i ordförrådet. Tornedalingarna har även en egen matkultur, hantverk och byggnadsstil. Också den laestadianska väckelserörelsen som växte fram på 1800-talet har haft, och har än i dag, stor betydelse i Tornedalen.
I dag bor det ca 50.000 tornedalingar i framför allt Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt i delar av Kiruna och Gällivare kommuner. Därtill bor ungefär 16.000 relativt nyinflyttade standardfinsktalande personer i området. I mitten av 1900-talet skedde en kraftig utflyttning från Tornedalen inte bara till Malmfälten utan också till södra Norrbotten och övriga delar av landet. Denna flyttvåg, som nu mattats, har bl.a. lett till att Pajala kommun har halverat sin befolkning sedan 1950-talet.
Under de senaste åren har intresset för den egna särarten och identiteten vuxit bland tornedalingar. Ett uttryck för detta är bildandet av Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset (STR-T) år 1981. År 1987 bildades Meän akateemi/Academia Tornedaliensis som har till uppgift att förvalta kulturarvet på Nordkalotten.
Vid Kangos Kultur- och ekologiskola i Pajala kommun har man tagit vara på intresset för meänkieli. Sedan år 1993 finns meänkieli som ett obligatoriskt undervisningsämne från årskurs 1 till 9. Samma år etablerades också en tornedalsk teater och under de senaste åren har alltmer litteratur på meänkieli börjat ges ut.
Texten på den här sidan är ett utdrag från regeringens proposition "Nationella minoriteter"
(Prop. 1998/99:143).
Klicka här för att läsa helapropositionen »
Källa http://www.kultur.stockholm.se/default.asp?id=12763
2a träffas måndag 21 sep
Plats:
Sh:s bibliotek, nedre plan
Tid:
Kl 9.00
Arbete:
1. Sammanställningen av Pozo
2. Reflektion av studiebesöket (inskickat måndag 21/9)
3. Tornedalingarna (intervju-träff och ev börja jobba med powerpoint-presentationen)
Jag tänkte komma runt kl 8.00 för att paxa en dator.
/L
Sh:s bibliotek, nedre plan
Tid:
Kl 9.00
Arbete:
1. Sammanställningen av Pozo
2. Reflektion av studiebesöket (inskickat måndag 21/9)
3. Tornedalingarna (intervju-träff och ev börja jobba med powerpoint-presentationen)
Jag tänkte komma runt kl 8.00 för att paxa en dator.
/L
fredag 18 september 2009
Tornedals-Problem!
Det brev jag skickade till ordföranden/ tornedalingar skickades tillbaka.
De har problem med sin e-post. Hon fick aldrig brevet.
Antingen gör vi en intervju med henne på kvällen eller söker efter svaren själva ELLER skickar brevet till en annan tornedaling.
Jag har hittat en person som arbetar med tornedalingar, men vet inte om han vill ställa upp på en brev-intervju. Han jobbar på högskolan i Umeå.
/L
.
De har problem med sin e-post. Hon fick aldrig brevet.
Antingen gör vi en intervju med henne på kvällen eller söker efter svaren själva ELLER skickar brevet till en annan tornedaling.
Jag har hittat en person som arbetar med tornedalingar, men vet inte om han vill ställa upp på en brev-intervju. Han jobbar på högskolan i Umeå.
/L
.
SEMINARIUM FLYTTAT TILL ONSDAG
Seminarie grupp 2
Vi beklagar att seminarie 6 på måndag 21/9 kl 13-16 i sal MC219, har blivit inställd.
Seminarium flyttas till ONSDAG 23/9, kl 12 - 15, sal MD521.Var god mejla in kopia på Examinationsuppgift 2 senast måndag 21/9
/L
.
Sammanställning av Graviz och Pozos text:
Denna artikel reflekterar över massmedias interaktion med individen. BMK (Metoden Barn Media Kunskap) syftar till att införa kritiskt tänkande om media (tv, radio, bild, tidning mm). Sättet att arbeta inom BMK syftar till att ge både vuxna och barn kritiskt tänkande till läsning av verkligheten och dess representationer via media.
Kultur är ett socialt fenomen med två dimensioner: medvetande och kummunikation (Hanners 1990). I begreppet medvetande finns en kultur som omfattar det mentala, idéer, kunskap, begrepp, värderingar etc. Människan är inte alltid medveten om dessa komponenter och då kan hon inte formulera dessa explisit (synligt) enligt Hanner.
I begreppet kommunikation finns ett grundläggande villkor för att kulturen skall kunna vara social och det är att den måste vara knuten till människor i ens omgivning och ha en relation med varandra enligt Hanner.
Media skapar produktioner, meddelanden och använder olika språk som sin uttrycksform. Dessa produktioner består av texter som medierar mening och kultur av stor betydelse för individens tänkande. Vygotsky menar att medias språk och teckensystem ses som en del i den kognitiva utvecklingen, att den är ett verktyg för den sociala och kulturella utvecklingen hos individen i den interaktion med omgivningen.
Från detta perspektiv är media både sociala och kulturella konstruktioner. Individen får värderingar och beteenden som förekommer i samhället och även på den "nya" verkligheten som skapats och konstruerats hos media och dess budskap.
När vi tar emot information från media uppstår ett meningsskapande mellan individen och medias kulturella utbud. Läsaren behöver först få insikt och bli medveten om informationen som tas emot är en konstruktion (skrivet språk, bilder, muntligt, ljud etc.).
Kritisk läsning kräver att individen återskapar en medvetenhet om situationen. Man söker efter information som vilken historia och kulturella kontexter den har. Då detta tillvägagångssätt inte är vanligt menar Graviz och Pozo att mediekunskap och kritisk analys av den borde införas i skolan. Redan på låg ålder, i förskolan och förskoleklass samt att det borde vara något som hela familjen kan ta del av.
I artikel 17 av FN:s Barnkonvention, som Sverige har undertecknat, slår fast:
"Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift media utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådan som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa"
Det är inte vanligt att det skapas pedagogiska möjligheter som kan ge barn möjlighet att tolka, förstå och även frågasätta den bild av verkligheten som media ger, trots att de flesta vuxna är medvetna om den betydelse media har för barns kognitiva utveckling.
Det borde var lika viktigt att lära sig medias olika språk som det är viktigt att lära sig läsa och skriva (Graviz)
Av Janicke
Denna artikel reflekterar över massmedias interaktion med individen. BMK (Metoden Barn Media Kunskap) syftar till att införa kritiskt tänkande om media (tv, radio, bild, tidning mm). Sättet att arbeta inom BMK syftar till att ge både vuxna och barn kritiskt tänkande till läsning av verkligheten och dess representationer via media.
Kultur är ett socialt fenomen med två dimensioner: medvetande och kummunikation (Hanners 1990). I begreppet medvetande finns en kultur som omfattar det mentala, idéer, kunskap, begrepp, värderingar etc. Människan är inte alltid medveten om dessa komponenter och då kan hon inte formulera dessa explisit (synligt) enligt Hanner.
I begreppet kommunikation finns ett grundläggande villkor för att kulturen skall kunna vara social och det är att den måste vara knuten till människor i ens omgivning och ha en relation med varandra enligt Hanner.
Media skapar produktioner, meddelanden och använder olika språk som sin uttrycksform. Dessa produktioner består av texter som medierar mening och kultur av stor betydelse för individens tänkande. Vygotsky menar att medias språk och teckensystem ses som en del i den kognitiva utvecklingen, att den är ett verktyg för den sociala och kulturella utvecklingen hos individen i den interaktion med omgivningen.
Från detta perspektiv är media både sociala och kulturella konstruktioner. Individen får värderingar och beteenden som förekommer i samhället och även på den "nya" verkligheten som skapats och konstruerats hos media och dess budskap.
När vi tar emot information från media uppstår ett meningsskapande mellan individen och medias kulturella utbud. Läsaren behöver först få insikt och bli medveten om informationen som tas emot är en konstruktion (skrivet språk, bilder, muntligt, ljud etc.).
Kritisk läsning kräver att individen återskapar en medvetenhet om situationen. Man söker efter information som vilken historia och kulturella kontexter den har. Då detta tillvägagångssätt inte är vanligt menar Graviz och Pozo att mediekunskap och kritisk analys av den borde införas i skolan. Redan på låg ålder, i förskolan och förskoleklass samt att det borde vara något som hela familjen kan ta del av.
I artikel 17 av FN:s Barnkonvention, som Sverige har undertecknat, slår fast:
"Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift media utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådan som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa"
Det är inte vanligt att det skapas pedagogiska möjligheter som kan ge barn möjlighet att tolka, förstå och även frågasätta den bild av verkligheten som media ger, trots att de flesta vuxna är medvetna om den betydelse media har för barns kognitiva utveckling.
Det borde var lika viktigt att lära sig medias olika språk som det är viktigt att lära sig läsa och skriva (Graviz)
Av Janicke
Reflektion från studiebesök på judiska museet 090917:
Vi gick in genom en stor trädörr och kom in i en trappuppgång med ett jättefoto på väggen med trängande människor på och där fanns en dörr till själva museet. Vi ringde på klockan och klev in när lampan lyste grön. Vi möttes av värme och en disk där man lämnade in väskan och betalade inträdet, vilket var gratis för studenter. Kvinnan som befann sig bakom disken hette Antonie Frey och var mycket trevlig. Det fanns ett café med trevliga bord och stolar som såg ut att vara från 1920-talet. Hela intrycket var väldigt hemtrevligt, med ljus på borden och en varm atmosfär.
Det fanns två utställningar i två olika rum. Den ena permanent och den andre periodvis. Vi gick på det permanenta museet där man gick in genom två höga vita trädörrar och in i en sal som var ren, ljus och det var glasmontrar som satt fast i väggen på hela ena långväggen. Direkt möttes vi av en hemsk bild på döda, nakna judar i en massgrav under andra världskriget. Där var några arbetspass och judestjärnor, som gjorde att man blev illa till mods och väntade sig att få se mer hemska bilder.
Men när vi kom lite längre in så blev vi snart varse om att så inte var fallet. Herr Wallenberg mötte oss ganska snart i en monter och där fanns hans pass, almanacka, körkort och förstås information om hans heroiska insats för judarna under andra världskriget. Att han som icke-jude valde att hjälpa dessa utsatta människor och att han lyckades rädda flera 10000-tals judar. Tyvärr försvann han vid 32 års ålder och ingen vet riktigt vad som hände honom.
Nu började vi följa långväggen med alla montrarna. Det som vi först ser är en liten rabbin (judisk präst) i trä som sitter med en pappersrulle utdragen framför sig, som är Toran. Toran är den judiska bibeln och den bygger på de fem moseböckerna. Synagoga heter den judiska kyrkan och när det hålls en judisk gudstjänst så är det med tillbehör till Toran, vilket möter oss i nästa monter. Där är allt i silver. Det finns något som heter Torapekare som rabbin hänger på ett specielt sätt på Toran, de ser ut som långa fina silverpinnar med en liten hand nedtill. I montern ser vi mindre trevliga saker som omskärelseknivar. Alla judiska pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla, av renlighetsskäl. I nästa monter ser vi olika modeller av kalotter, en liten hätta alla pojkar och män har på sitt huvud. Dessa användes förr mot solen i egypten av judarna men idag är de en judisk symbol. För kvinnorna fanns det en liten söt hätta med broderad spets framtill som de använder när de gifter sig.
En konfirmation sker när pojkarna blivit 13 år och den kallas Bar mitzva. Samma rit händer med flickorna när de blivit 12 år och den kallas Bat mitzva. Efter den är de välkomna att ta nattvarden och deltaga i gudstjänsten på ett aktivt sätt. Alla barn oavsett ålder är välkomna i synagogan och att vara med på gudstjänsten. Det finns ofta en lekhörna för de minsta.
I montern vi kommer till nu visar hur en sabbat går till. Varje fredag firar judarna sabbat, som symboliserar uttåget ur Egypten. Då tänds två ljus av kvinnan i familjen, vilken är familjens stöttepelare och ser till att allt är Kosher. Kosher betyder renlighet. Sabbaten firas vid solens nedgång. De har då bakat ett speciellt bröd som är flätat, Challa. Det ligger en challaduk över bröden. Efter solens nedgång släcks ljusen med rinnande vin och brödet äts upp. Det kallas Havdalaceremonin. Under tiden ljusen brinner ber människorna.
I montern finns ett stort runt fat med olika symboler på. Dessa symboler ska påminna om hur judarna har haft det. T.ex så finns där en fisk, som är en av huvudrätterna vid högtider. Fisken fylls och man använder mycket salt, vilket symboliserar alla tårar människor har fällt. Det finns en bild av ett djurben som symboliserar svälten. Judarna ser att det är otroligt viktigt att aldrig glömma och har därför små tecken, som t.ex tallriken med symbolerna, för att hela tiden påminnas.
Pesach-påsken firas under åtta dagar och då äts massor av mat som symboliserar livet. T.ex så får aldrig mjölk blandas med köttfärs för "killingen ska inte äta sin mor". Blod får absolut inte ätas då allt måste vara kosher. Därför slaktas djuren på speciellt sätt så att de blir tömda på blod. Fisken fryses i två dygn innan tillagning så att alla bakterier dör.
Chupa-Ketubay baldakin, det judiska bröllopet, möter oss näst. Paret fastar hela dagen tills akten äger rum på eftermiddagen/kvällen. Kvinnan lämnas över av andra kvinnor till sin blivande make och de står tillsammans med vittnen och präst under ett tak som symboliserar hemmet. Bruden skriver på ett äktenskapskontrakt och i slutet på vigseln stampar paret sönder ett glas.
I montern bredvid finns lite information om begravningen. Ett par dagar efter att människan avlidit äger begravningen rum och efter det följer en sorgevecka.
Nu tillbaks till ett glädjens tradition. Idag den 18 september firas det nyår i judiska familjer med massa god mat och besök till synagogan.
Hej hopp alla gruppkompisar. Nu får ni lägga till och gärna komma med synpunkter för jag hade inget mer om studiebesöket. Kram Janicke
Vi gick in genom en stor trädörr och kom in i en trappuppgång med ett jättefoto på väggen med trängande människor på och där fanns en dörr till själva museet. Vi ringde på klockan och klev in när lampan lyste grön. Vi möttes av värme och en disk där man lämnade in väskan och betalade inträdet, vilket var gratis för studenter. Kvinnan som befann sig bakom disken hette Antonie Frey och var mycket trevlig. Det fanns ett café med trevliga bord och stolar som såg ut att vara från 1920-talet. Hela intrycket var väldigt hemtrevligt, med ljus på borden och en varm atmosfär.
Det fanns två utställningar i två olika rum. Den ena permanent och den andre periodvis. Vi gick på det permanenta museet där man gick in genom två höga vita trädörrar och in i en sal som var ren, ljus och det var glasmontrar som satt fast i väggen på hela ena långväggen. Direkt möttes vi av en hemsk bild på döda, nakna judar i en massgrav under andra världskriget. Där var några arbetspass och judestjärnor, som gjorde att man blev illa till mods och väntade sig att få se mer hemska bilder.
Men när vi kom lite längre in så blev vi snart varse om att så inte var fallet. Herr Wallenberg mötte oss ganska snart i en monter och där fanns hans pass, almanacka, körkort och förstås information om hans heroiska insats för judarna under andra världskriget. Att han som icke-jude valde att hjälpa dessa utsatta människor och att han lyckades rädda flera 10000-tals judar. Tyvärr försvann han vid 32 års ålder och ingen vet riktigt vad som hände honom.
Nu började vi följa långväggen med alla montrarna. Det som vi först ser är en liten rabbin (judisk präst) i trä som sitter med en pappersrulle utdragen framför sig, som är Toran. Toran är den judiska bibeln och den bygger på de fem moseböckerna. Synagoga heter den judiska kyrkan och när det hålls en judisk gudstjänst så är det med tillbehör till Toran, vilket möter oss i nästa monter. Där är allt i silver. Det finns något som heter Torapekare som rabbin hänger på ett specielt sätt på Toran, de ser ut som långa fina silverpinnar med en liten hand nedtill. I montern ser vi mindre trevliga saker som omskärelseknivar. Alla judiska pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla, av renlighetsskäl. I nästa monter ser vi olika modeller av kalotter, en liten hätta alla pojkar och män har på sitt huvud. Dessa användes förr mot solen i egypten av judarna men idag är de en judisk symbol. För kvinnorna fanns det en liten söt hätta med broderad spets framtill som de använder när de gifter sig.
En konfirmation sker när pojkarna blivit 13 år och den kallas Bar mitzva. Samma rit händer med flickorna när de blivit 12 år och den kallas Bat mitzva. Efter den är de välkomna att ta nattvarden och deltaga i gudstjänsten på ett aktivt sätt. Alla barn oavsett ålder är välkomna i synagogan och att vara med på gudstjänsten. Det finns ofta en lekhörna för de minsta.
I montern vi kommer till nu visar hur en sabbat går till. Varje fredag firar judarna sabbat, som symboliserar uttåget ur Egypten. Då tänds två ljus av kvinnan i familjen, vilken är familjens stöttepelare och ser till att allt är Kosher. Kosher betyder renlighet. Sabbaten firas vid solens nedgång. De har då bakat ett speciellt bröd som är flätat, Challa. Det ligger en challaduk över bröden. Efter solens nedgång släcks ljusen med rinnande vin och brödet äts upp. Det kallas Havdalaceremonin. Under tiden ljusen brinner ber människorna.
I montern finns ett stort runt fat med olika symboler på. Dessa symboler ska påminna om hur judarna har haft det. T.ex så finns där en fisk, som är en av huvudrätterna vid högtider. Fisken fylls och man använder mycket salt, vilket symboliserar alla tårar människor har fällt. Det finns en bild av ett djurben som symboliserar svälten. Judarna ser att det är otroligt viktigt att aldrig glömma och har därför små tecken, som t.ex tallriken med symbolerna, för att hela tiden påminnas.
Pesach-påsken firas under åtta dagar och då äts massor av mat som symboliserar livet. T.ex så får aldrig mjölk blandas med köttfärs för "killingen ska inte äta sin mor". Blod får absolut inte ätas då allt måste vara kosher. Därför slaktas djuren på speciellt sätt så att de blir tömda på blod. Fisken fryses i två dygn innan tillagning så att alla bakterier dör.
Chupa-Ketubay baldakin, det judiska bröllopet, möter oss näst. Paret fastar hela dagen tills akten äger rum på eftermiddagen/kvällen. Kvinnan lämnas över av andra kvinnor till sin blivande make och de står tillsammans med vittnen och präst under ett tak som symboliserar hemmet. Bruden skriver på ett äktenskapskontrakt och i slutet på vigseln stampar paret sönder ett glas.
I montern bredvid finns lite information om begravningen. Ett par dagar efter att människan avlidit äger begravningen rum och efter det följer en sorgevecka.
Nu tillbaks till ett glädjens tradition. Idag den 18 september firas det nyår i judiska familjer med massa god mat och besök till synagogan.
Hej hopp alla gruppkompisar. Nu får ni lägga till och gärna komma med synpunkter för jag hade inget mer om studiebesöket. Kram Janicke
torsdag 17 september 2009
Det Judiska Museet -En reflektion
Studiebesök: torsdag 17-09-09
Judiska Museet, Hälsingegatan 2
Inlämning: måndag 21-09-09
Arbetsgrupp: 2a
4.2 Reflektion
Reflektion är sammansatt av re som betyder åter, tillbaka och flectere som betyder böja, vända (Alexandersson 2001:165).
Lärandetrappan:
1) Verksamhet 2)Vad har gjorts? 3)Vad har vi lärt? 4)Klokt att göra
Att reflektera:
>Skriv ner i kortform vad man vill komma ihåg och hur det gick.
> ”brygga” mellan våra tidigare erfarenheter och vår strävan efter att utveckla och forma framtiden.
>Lärandet innebär också ett samspel mellan individen och omgivningen. Reflektion är ett nödvändigt villkor för kompetenslärande och utgör ett centralt tema inom ett flertal teorier om vuxnas lärande.
>Kunskapen kan sökas och finnas av den enskilde läraren om hon reflekterar över vad hon gör. Läraren måste också reflektera över varför hon gör som hon gör.
>Genom att reflektera tillsammans delar vi med oss av den nya kunskapen.
Källa:
http://www.helsingborg.se/upload/Fsk%20skola%20vuxutb/skolutveckling/Mastersavhandlingar/fordjupning_ingela_friberg.pdf
Alltså:
1. Vad lärde vi oss av studiebesöket och hur gjorde vi för att ta in kunskapen?
2. Vi lärde oss.. Ge några exempel.
Att skriva reflektionen t ex så här:
Först målar vi upp en bild av miljön.
Sedan hur vi gick tillväga:
Genom observation, studie av föremål, anteckningar gjordes på egen hand, men vi fick mer kött på benen av att fråga om delar av utställningen som var lite luddiga. Genom att fråga Antoine blev studiebesöket mer levande och mer intressant. Antoine var mycket duktig på att berätta. Studiebesöket blev riktigt intressant.
Och till sist:
Resultatet: Studiebesöket blev riktigt intressant. Tack vare våra frågor fick vi en rikare inblick i vad judendomen är.
/L
Inledning
Arbetsgrupp 2a valde att göra ett studiebesök vid det Judiska Museet, Hälsingegatan 2, Stockholm. Syftet med studiebesöket är att kunna återge en levande berättelse av ett besök, en reflektion om våra uppfattningar, intryck och förväntningar om en permanent utställning som ingen av oss fyra besökt tidigare. Samtliga medlemmar av arbetsgruppen var med och dessa är: D, J, R och L.
Första intrycket (beskrivning av miljön)
Efter att vi kommit in i själva byggnaden såg vi en grupp människor längre in i huset -trodde vi. Det visade sig vara en stor svartvit väggbild. Väl framme vid nästa dörr möttes vi av en dörrklocka med en liten lapp med texten: Var vänlig och ring på klockan och när den gröna lampan tänds går det bra att stiga in. Vi ringde på och steg in i en ljus hall med behaglig belysning och längre in såg vi en disk och bakom disken en äldre kvinna som hälsades oss varmt välkomna. Snabbt blev vi varse om värmen som omslöt våra kalla händer och fötter. Efter att vi berättade vilka vi är samt syftet med vårt besök blev vi ombedda att hänga av oss jackorna och lämna in våra väskor. Antonette förklarade snabbt att föreställningen är liten, men innehållet stort. Hon pekade mot två stängda vita dörrar och att det var där inne museet hade sin plats. Det tog oss alltså tre dörrar innan vi kom in till den permanenta föreställningen som föreställde något helt annat än vad vi hade förväntade oss. ..
Utställningen
Något vi uppmärksammade var hur stil/rent, men samtidigt spännande, men ändå skräckinjagande. Våra förväntningar var att få se de skrämmande svartvita bilderna på mordoffren från koncentrationslägren. Bilder som vi alla fyra redan sett i grundskolans läroböcker, men den enda svartvita skrämmande bilden (mindre än en A4) som vi såg hängde precis vid ingången resten av utställningsföremålen var mest saker än fotografier.
Rummet -det enda rummet som den permanenta föreställningen låg i hade lite allt möjligt. Fyra stora fönster fyllda med objekt. Väldigt många saker av metall; ljusstakar, omskärelseknivar, torapekare, kaddishbägare med mera. Hjälten Raoul Wallenbergs pass, kalender och körkort ligger i en monter som bevis för hans existens..
Sammanfattning/resultat (Det bästa med besöket)
Det bemötande vi fick av kvinnan bakom disken var helt otrolig. Hon besvarade inte bara våra frågor, hon berättade och förklarade på ett mycket intressant och lugnt sätt samt förklarade otroligt bra. Jag blev förvånad över att min lärare i historia (gymnasiet) och läraren i grundskolan hoppade över de Vi blev överraskade att det fanns så många fiffiga och bra associationer som judarna kommit på för att komma ihåg sin historia och det med hjälp av mat. Salt, mjöl, mjölk, ägg ..
Vi rekommenderar varmt denna lilla, men betydelsefulla föreställningen, men när vi tänker efter är den inte så liten i alla fall.
Judiska Museet, Hälsingegatan 2
Inlämning: måndag 21-09-09
Arbetsgrupp: 2a
Vad är Reflektion?
4.2 Reflektion
Reflektion är sammansatt av re som betyder åter, tillbaka och flectere som betyder böja, vända (Alexandersson 2001:165).
Lärandetrappan:
1) Verksamhet 2)Vad har gjorts? 3)Vad har vi lärt? 4)Klokt att göra
Att reflektera:
>Skriv ner i kortform vad man vill komma ihåg och hur det gick.
> ”brygga” mellan våra tidigare erfarenheter och vår strävan efter att utveckla och forma framtiden.
>Lärandet innebär också ett samspel mellan individen och omgivningen. Reflektion är ett nödvändigt villkor för kompetenslärande och utgör ett centralt tema inom ett flertal teorier om vuxnas lärande.
>Kunskapen kan sökas och finnas av den enskilde läraren om hon reflekterar över vad hon gör. Läraren måste också reflektera över varför hon gör som hon gör.
>Genom att reflektera tillsammans delar vi med oss av den nya kunskapen.
Källa:
http://www.helsingborg.se/upload/Fsk%20skola%20vuxutb/skolutveckling/Mastersavhandlingar/fordjupning_ingela_friberg.pdf
Alltså:
1. Vad lärde vi oss av studiebesöket och hur gjorde vi för att ta in kunskapen?
2. Vi lärde oss.. Ge några exempel.
Att skriva reflektionen t ex så här:
Först målar vi upp en bild av miljön.
Sedan hur vi gick tillväga:
Genom observation, studie av föremål, anteckningar gjordes på egen hand, men vi fick mer kött på benen av att fråga om delar av utställningen som var lite luddiga. Genom att fråga Antoine blev studiebesöket mer levande och mer intressant. Antoine var mycket duktig på att berätta. Studiebesöket blev riktigt intressant.
Och till sist:
Resultatet: Studiebesöket blev riktigt intressant. Tack vare våra frågor fick vi en rikare inblick i vad judendomen är.
/L
-Reflektioner från studiebesöket-
Inledning
Arbetsgrupp 2a valde att göra ett studiebesök vid det Judiska Museet, Hälsingegatan 2, Stockholm. Syftet med studiebesöket är att kunna återge en levande berättelse av ett besök, en reflektion om våra uppfattningar, intryck och förväntningar om en permanent utställning som ingen av oss fyra besökt tidigare. Samtliga medlemmar av arbetsgruppen var med och dessa är: D, J, R och L.
Första intrycket (beskrivning av miljön)
Efter att vi kommit in i själva byggnaden såg vi en grupp människor längre in i huset -trodde vi. Det visade sig vara en stor svartvit väggbild. Väl framme vid nästa dörr möttes vi av en dörrklocka med en liten lapp med texten: Var vänlig och ring på klockan och när den gröna lampan tänds går det bra att stiga in. Vi ringde på och steg in i en ljus hall med behaglig belysning och längre in såg vi en disk och bakom disken en äldre kvinna som hälsades oss varmt välkomna. Snabbt blev vi varse om värmen som omslöt våra kalla händer och fötter. Efter att vi berättade vilka vi är samt syftet med vårt besök blev vi ombedda att hänga av oss jackorna och lämna in våra väskor. Antonette förklarade snabbt att föreställningen är liten, men innehållet stort. Hon pekade mot två stängda vita dörrar och att det var där inne museet hade sin plats. Det tog oss alltså tre dörrar innan vi kom in till den permanenta föreställningen som föreställde något helt annat än vad vi hade förväntade oss. ..
Utställningen
Något vi uppmärksammade var hur stil/rent, men samtidigt spännande, men ändå skräckinjagande. Våra förväntningar var att få se de skrämmande svartvita bilderna på mordoffren från koncentrationslägren. Bilder som vi alla fyra redan sett i grundskolans läroböcker, men den enda svartvita skrämmande bilden (mindre än en A4) som vi såg hängde precis vid ingången resten av utställningsföremålen var mest saker än fotografier.
Rummet -det enda rummet som den permanenta föreställningen låg i hade lite allt möjligt. Fyra stora fönster fyllda med objekt. Väldigt många saker av metall; ljusstakar, omskärelseknivar, torapekare, kaddishbägare med mera. Hjälten Raoul Wallenbergs pass, kalender och körkort ligger i en monter som bevis för hans existens..
Sammanfattning/resultat (Det bästa med besöket)
Det bemötande vi fick av kvinnan bakom disken var helt otrolig. Hon besvarade inte bara våra frågor, hon berättade och förklarade på ett mycket intressant och lugnt sätt samt förklarade otroligt bra. Jag blev förvånad över att min lärare i historia (gymnasiet) och läraren i grundskolan hoppade över de Vi blev överraskade att det fanns så många fiffiga och bra associationer som judarna kommit på för att komma ihåg sin historia och det med hjälp av mat. Salt, mjöl, mjölk, ägg ..
Vi rekommenderar varmt denna lilla, men betydelsefulla föreställningen, men när vi tänker efter är den inte så liten i alla fall.
onsdag 16 september 2009
frågor om kultur
jag har fått svar på .
Det finns en tornedalsk matkultur, byggnadsstil och tornedalska traditioner däribland seden att bada bastu .
Den tornedalska mattraditionen bygger mycket på samisk och västfinsk kultur. Man äter mycket torkat renkött; kött och fisk steks och kokas. Tidigare var det vanligt med blodrätter såsom blodkorv (pylsy, verimakkara) och fiskpalt (kalakukko). Färskpotatis med färsk lök stekt i smör anses vara en delikatess efter midsommar. Kaffeost (kahvijuusto) med hjortron som efterrätt är allmänt förekommande.
Kaffeost, (meänkieli kahvijuusto, finska juustoleipä), är en variant av ost som används till eller i kaffet istället för kaffebröd. Kaffeosten är en traditionell nordfinsk maträtt med gamla anor i norra Finland och i Tornedalen. Det lägges som småbitar i kaffet eller ätes vid sidan av med hjortronsylt. Äter man osten som den är antingen varm eller kall gnisslar det när man tuggar den.
Runt 200 000 invånare i Sverige har finska som sitt första språk.
från rana
Det finns en tornedalsk matkultur, byggnadsstil och tornedalska traditioner däribland seden att bada bastu .
Den tornedalska mattraditionen bygger mycket på samisk och västfinsk kultur. Man äter mycket torkat renkött; kött och fisk steks och kokas. Tidigare var det vanligt med blodrätter såsom blodkorv (pylsy, verimakkara) och fiskpalt (kalakukko). Färskpotatis med färsk lök stekt i smör anses vara en delikatess efter midsommar. Kaffeost (kahvijuusto) med hjortron som efterrätt är allmänt förekommande.
Kaffeost, (meänkieli kahvijuusto, finska juustoleipä), är en variant av ost som används till eller i kaffet istället för kaffebröd. Kaffeosten är en traditionell nordfinsk maträtt med gamla anor i norra Finland och i Tornedalen. Det lägges som småbitar i kaffet eller ätes vid sidan av med hjortronsylt. Äter man osten som den är antingen varm eller kall gnisslar det när man tuggar den.
Runt 200 000 invånare i Sverige har finska som sitt första språk.
från rana
judiska museet
jag har ringt judiska museet och de har öppet alla dagar uton lördag från 12-16 och pris för oss är 20 kr. guid kostar 500-600 kr.
det vore bra om vi kom dit imorgon torsdag vid 12 och det ligger i odenplan. svara va ni tycker ?
jag har inte bokat nåt, vi kan bara gå dit och kolla själva men hon sa att det finns personal och material om det behövs nåt.
hälsning rana
det vore bra om vi kom dit imorgon torsdag vid 12 och det ligger i odenplan. svara va ni tycker ?
jag har inte bokat nåt, vi kan bara gå dit och kolla själva men hon sa att det finns personal och material om det behövs nåt.
hälsning rana
Tornedalingar (kultur)
. Mat - Speciella dagar att fira?Den tornedalska mattraditionen bygger mycket på samisk och västfinsk kultur. Man äter mycket torkat renkött kött och fisk steks och kokas.Tidigare var det vanligt med blodrätter såsom blodkorv och fiskpaltFärskpotatis med färsk lök stekt i smör anses vara en delikatess efter midsommar. Kaffeost med hjorton som efterrätt är allmänt förekommande.
Hittar inget svar för nedanstånde frågor
. Hur fira en typisk tornedaling sin jul? Tillverkas det egen öl/vin/cider?
. Om den svenske statsministern kommit på besök i Tornedalen, vad skulle ha stått på menyn?
. Har tornedalingarna utvecklat ett särskilt hantverk? Duktiga på smida, träslöjd eller dylikt?
. Vilka seder och bruk finns bland tornedalingar?
. Dans/dräkt
Hittar inget svar för nedanstånde frågor
. Hur fira en typisk tornedaling sin jul? Tillverkas det egen öl/vin/cider?
. Om den svenske statsministern kommit på besök i Tornedalen, vad skulle ha stått på menyn?
. Har tornedalingarna utvecklat ett särskilt hantverk? Duktiga på smida, träslöjd eller dylikt?
. Vilka seder och bruk finns bland tornedalingar?
. Dans/dräkt
Torndedalingar (Språk)
SPRÅK
. Meänkieli är ett minoritetiskt språk, hur stora skillnader är det mellan finskan och meänkieli? "tornedalsfinska" språk som talats i svenska Tornedalen utgör ett eget språk, utan är snarare en dialekt som tillhör det finska språket.
. Ord/uttryck/begrepp föds och dör. Hur har språket meänkieli förändrats fram till idag?En särskilt viktig orsak till språkets överlevnad är att det alltid förekommit så kallade tvärgiften, där framför allt kvinnor från Finland flyttat västerut, över älven.
. Hur länge har tornedalingarna väntat på att få sitt språk erkänt av den svenska regeringen? 1999 av Sveriges riksdag som officiellt minoritetsspråk i Sverige.
. Består meänkieli av fyra språk, svenska, finska, norska och samiska? Det är Finska och samiska språk som är dominerande samt svenska.
. Meänkieli är ett minoritetiskt språk, hur stora skillnader är det mellan finskan och meänkieli? "tornedalsfinska" språk som talats i svenska Tornedalen utgör ett eget språk, utan är snarare en dialekt som tillhör det finska språket.
. Ord/uttryck/begrepp föds och dör. Hur har språket meänkieli förändrats fram till idag?En särskilt viktig orsak till språkets överlevnad är att det alltid förekommit så kallade tvärgiften, där framför allt kvinnor från Finland flyttat västerut, över älven.
. Hur länge har tornedalingarna väntat på att få sitt språk erkänt av den svenska regeringen? 1999 av Sveriges riksdag som officiellt minoritetsspråk i Sverige.
. Består meänkieli av fyra språk, svenska, finska, norska och samiska? Det är Finska och samiska språk som är dominerande samt svenska.
tisdag 15 september 2009
frågor
hej
jag har nästan samma frågor som dina.
du missade
antal tornedalingar i sverige?
var bor de?
från Ra
jag har nästan samma frågor som dina.
du missade
antal tornedalingar i sverige?
var bor de?
från Ra
måndag 14 september 2009
Börja blogga
Efter att du loggat in ska skärmen likna som på bilden.
Klicka på bilden om du vill se en större bild.
För att skriva, välj: "Nytt inlägg"
För att gå till alla inlägg, välj: "Redigera inlägg"
Klicka på bilden om du vill se en större bild.
För att skriva, välj: "Nytt inlägg"
För att gå till alla inlägg, välj: "Redigera inlägg"
När du skrivit färdigt, välj "Publicera" om du vill att alla internet användare ska kunna se ditt inlägg.
Välj "spara" om du inte vill att resten av världen ska se vad du skrivit. Resten av gruppen måste då logga in för att se ditt inlägg.
Om du vill redigera ditt senaste inlägg, välj: "redigera inlägg" som står efter frågan "Behöver du redigera inlägget?"
Vill du redigera någon av de övriga inläggen, välj fliken: "redigera inlägg"
Lycka till!
/L
.
Sammanställning Graviz & Pozo
MEDIEPEDAGOGIK
Graviz och Pozo håller med forskaren Freire (1989) att det inte är tillräckligt att bara kunna läsa och skriva.
Film är ett användbart verktyg för att kunna uttrycka sig själv samt utveckla ett kritiskt och kreativt tänkande. Det kritiska tänkandet utvecklas när eleverna upptäcker att det finns olika sätt att berätta, associera och tolka det de sett i filmen. Det är en konst att kunna se budskapet (livsstil, värderingar mm.) bakom det artistiska och tekniska, men även de kommersiella sambanden mellan film och produkt (Walt Disney/Bueno Vista; producent och distributör av olika filmer).
Eleverna lär sig reflektera och analysera filminnehållet med en forskares ögon. Det leder till en stimulerande dialog och de lär sig att filmanalys kan göras även med teater, radiopjäser, såpoperor osv. De inser att filmskaparen har en historia att berätta. Detta utvecklas i en fördjupad förståelse- och lärandeprocess. En kollektiv berättelse är alltså ett användbart verktyg när eleverna ska bearbeta sina erfarenheter och bli motiverade att delta. Målet med film är att eleverna själva kan undersöka, informera, klassificera och kommentera.
Att tänka på
=>Om eleverna är riktigt unga kan man öppna lektionen med t ex frågan :
"Vad betyder ordet forskning och vad gör en forskare?"
=>Ju kortare film desto mer hinner man analyser filmen.=>Prioritera barnens önskemål, det är ju de som ska bli inspirerade och lära.
Sista delen
/L
Graviz och Pozo håller med forskaren Freire (1989) att det inte är tillräckligt att bara kunna läsa och skriva.
Film är ett användbart verktyg för att kunna uttrycka sig själv samt utveckla ett kritiskt och kreativt tänkande. Det kritiska tänkandet utvecklas när eleverna upptäcker att det finns olika sätt att berätta, associera och tolka det de sett i filmen. Det är en konst att kunna se budskapet (livsstil, värderingar mm.) bakom det artistiska och tekniska, men även de kommersiella sambanden mellan film och produkt (Walt Disney/Bueno Vista; producent och distributör av olika filmer).
Eleverna lär sig reflektera och analysera filminnehållet med en forskares ögon. Det leder till en stimulerande dialog och de lär sig att filmanalys kan göras även med teater, radiopjäser, såpoperor osv. De inser att filmskaparen har en historia att berätta. Detta utvecklas i en fördjupad förståelse- och lärandeprocess. En kollektiv berättelse är alltså ett användbart verktyg när eleverna ska bearbeta sina erfarenheter och bli motiverade att delta. Målet med film är att eleverna själva kan undersöka, informera, klassificera och kommentera.
Att tänka på
=>Om eleverna är riktigt unga kan man öppna lektionen med t ex frågan :
"Vad betyder ordet forskning och vad gör en forskare?"
=>Ju kortare film desto mer hinner man analyser filmen.=>Prioritera barnens önskemål, det är ju de som ska bli inspirerade och lära.
Sista delen
/L
Intervju m tornedalingarna
Indelningen
Li } Historia
Ja} Historia+Kultur
Ra} Kultur
De} Religion + språk
HISTORIA
. Hur långt tillbaka sträcker sig tornedalingarnas historia? Är det ca 10 000 år?
. Har tornedalingarna alltid bott på samma plats i Sverige eller har ni immigrerat från Finland?
. Är tornedalingarna en slags urbefolkning?
. Finns det någon koppling mellan kväner och tornedalingar? Var de ett folk en gång i tiden?
. Har tornedalingarna en flagga som samerna?
. Har tornedalingarna område expanderat eller krymt?
. Känner ni er erkända som en minoritet av den övriga befolkningen i Sverige?
. Hur ser födelsestatestiken ut hos tornedalingarna? Låg? Hög?
. Emigrerar unga tornedalingar till storstäder?
. Kommer meänkieli gå i graven med den äldre generationen?
KULTUR
. Vilka seder och bruk finns bland tornedalingar?
. Dans/dräkt
. Mat - Speciella dagar att fira?
. Hur fira en typisk tornedaling sin jul? Tillverkas det egen öl/vin/cider?
. Om den svenske statsministern kommit på besök i Tornedalen, vad skulle ha stått på menyn?
. Har tornedalingarna utvecklat ett särskilt hantverk? Duktiga på smida, träslöjd eller dylikt?
Familj
. Vilka värderingar & normer finns inom en typisk tornedalsk familj?
. Hur ser en tornedalsk familj ut, stor, liten?
. Flyttar barnen tidigt ut ur huset eller bor de kvar till de gift sig?
Skolan
. Vilka fler språk än meänkieli talas i en tornedalsk skola?
. Är tornedalingarna medel- eller arbetarklass?
. Markus Fagervall och Mikael Niemi (Populärmusik från Vittula) är två kända tornedalingar, finns det flera kända tornedalingar?
. Kan du rekommendera en författare från Tornedalen som beskriver bäst tornedalingar?
RELIGION
. Vilken slags religion dyrkar en tornedaling?
. Har det alltid varit samma religion?
. Är de flesta tornedalingarna religiösa? Går du själv i "kyrkan"?
. Hur går det till när en tornedaling föds? Dop? Bröllop? Konfirmation? Begravning?
SPRÅK
. Meänkieli är ett minoritetiskt språk, hur stora skillnader är det mellan finskan och meänkieli?
. Ord/uttryck/begrepp föds och dör. Hur har språket meänkieli förändrats fram till idag?
. Hur länge har tornedalingarna väntat på att få sitt språk erkänt av den svenska regeringen?
. Består meänkieli av fyra språk, svenska, finska, norska och samiska?
Länkar
=>Magiska Skrinet, barnradio på de fem minoritetsspråken
http://www.sr.se/barn/magiskaskrinet/
=>Hemsida med utbud av böcker av olika författare från Tornedalen
http://home.swipnet.se/str-t/andrabocker.htm
http://www.norrbottenslitteratur.se/meankieli/indexVuxna.shtm
/L
.
Li } Historia
Ja} Historia+Kultur
Ra} Kultur
De} Religion + språk
HISTORIA
. Hur långt tillbaka sträcker sig tornedalingarnas historia? Är det ca 10 000 år?
. Har tornedalingarna alltid bott på samma plats i Sverige eller har ni immigrerat från Finland?
. Är tornedalingarna en slags urbefolkning?
. Finns det någon koppling mellan kväner och tornedalingar? Var de ett folk en gång i tiden?
. Har tornedalingarna en flagga som samerna?
. Har tornedalingarna område expanderat eller krymt?
. Känner ni er erkända som en minoritet av den övriga befolkningen i Sverige?
. Hur ser födelsestatestiken ut hos tornedalingarna? Låg? Hög?
. Emigrerar unga tornedalingar till storstäder?
. Kommer meänkieli gå i graven med den äldre generationen?
KULTUR
. Vilka seder och bruk finns bland tornedalingar?
. Dans/dräkt
. Mat - Speciella dagar att fira?
. Hur fira en typisk tornedaling sin jul? Tillverkas det egen öl/vin/cider?
. Om den svenske statsministern kommit på besök i Tornedalen, vad skulle ha stått på menyn?
. Har tornedalingarna utvecklat ett särskilt hantverk? Duktiga på smida, träslöjd eller dylikt?
Familj
. Vilka värderingar & normer finns inom en typisk tornedalsk familj?
. Hur ser en tornedalsk familj ut, stor, liten?
. Flyttar barnen tidigt ut ur huset eller bor de kvar till de gift sig?
Skolan
. Vilka fler språk än meänkieli talas i en tornedalsk skola?
. Är tornedalingarna medel- eller arbetarklass?
. Markus Fagervall och Mikael Niemi (Populärmusik från Vittula) är två kända tornedalingar, finns det flera kända tornedalingar?
. Kan du rekommendera en författare från Tornedalen som beskriver bäst tornedalingar?
RELIGION
. Vilken slags religion dyrkar en tornedaling?
. Har det alltid varit samma religion?
. Är de flesta tornedalingarna religiösa? Går du själv i "kyrkan"?
. Hur går det till när en tornedaling föds? Dop? Bröllop? Konfirmation? Begravning?
SPRÅK
. Meänkieli är ett minoritetiskt språk, hur stora skillnader är det mellan finskan och meänkieli?
. Ord/uttryck/begrepp föds och dör. Hur har språket meänkieli förändrats fram till idag?
. Hur länge har tornedalingarna väntat på att få sitt språk erkänt av den svenska regeringen?
. Består meänkieli av fyra språk, svenska, finska, norska och samiska?
Länkar
=>Magiska Skrinet, barnradio på de fem minoritetsspråken
http://www.sr.se/barn/magiskaskrinet/
=>Hemsida med utbud av böcker av olika författare från Tornedalen
http://home.swipnet.se/str-t/andrabocker.htm
http://www.norrbottenslitteratur.se/meankieli/indexVuxna.shtm
/L
.
måndag 7 september 2009
Länkar om tornedalingar
Meänflaku
http://www.tornedalingarumea.se/meanflaku.htm
Resultat på meänkieli på ne.se:
http://ne.se/sok/meänkieli?type=NE
Tornedalingarnas historia
http://www.tornedalingar.se/tornedalen_i_vara_hjartan_historia.htm
Norrbottens läns landsting - konferens del 1
http://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Stab/artiklar/Open-Space-diskussioner---En-redovisning/
Norrbottens läns landsting - konferens del 2
http://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Stab/artiklar/Hur-anvander-vi-var-historia---del-2/
Intressanta föreläsare från konferensen:
Tore Hjort
Bengt pohjanen
Eira söderholm
Lars Elenius
KulturUtredning, http://www.regeringen.se/
Resultat: "tornedalingar"
http://www.regeringen.se/sb/d/126/a/136/action/search/type/simple?query=tornedalingar
- "Erkännande och upprättelse"
http://www.regeringen.se/sb/d/11293/a/119658
Boktips!
Nationella minoriteter
Nationalstat och minoritetspolitik: samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv
Lars Elenius
Häftad. Studentlitteratur AB 2006-08.
ISBN: 9144044399 / 91-44-04439-9
EAN: 9789144044392
http://www.tornedalingar.se/nationella_minoriteter.htm
Första läroboken på meänkieli (2007)
http://www.tornedalingar.se/tornedalen_i_vara_hjartan_kommande.htm
"Andra aktiviteter att nämna
- Besvara diverse frågor via e-post från forskande studenter som hittat till vår hemsida."
: )
http://www.tornedalingar.se/tidningar%20p%C3%A5%20webben/2005/05_3.pdf
http://www.tornedalingar.se/tidningar%20p%C3%A5%20webben/2009/Broschyr%203.pdf
/L
.
http://www.tornedalingarumea.se/meanflaku.htm
Resultat på meänkieli på ne.se:
http://ne.se/sok/meänkieli?type=NE
Tornedalingarnas historia
http://www.tornedalingar.se/tornedalen_i_vara_hjartan_historia.htm
Norrbottens läns landsting - konferens del 1
http://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Stab/artiklar/Open-Space-diskussioner---En-redovisning/
Norrbottens läns landsting - konferens del 2
http://www.nll.se/webb/Kultur--och-utbildning/Stab/artiklar/Hur-anvander-vi-var-historia---del-2/
Intressanta föreläsare från konferensen:
Tore Hjort
Bengt pohjanen
Eira söderholm
Lars Elenius
KulturUtredning, http://www.regeringen.se/
Resultat: "tornedalingar"
http://www.regeringen.se/sb/d/126/a/136/action/search/type/simple?query=tornedalingar
- "Erkännande och upprättelse"
http://www.regeringen.se/sb/d/11293/a/119658
Boktips!
Nationella minoriteter
Nationalstat och minoritetspolitik: samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv
Lars Elenius
Häftad. Studentlitteratur AB 2006-08.
ISBN: 9144044399 / 91-44-04439-9
EAN: 9789144044392
http://www.tornedalingar.se/nationella_minoriteter.htm
Första läroboken på meänkieli (2007)
http://www.tornedalingar.se/tornedalen_i_vara_hjartan_kommande.htm
"Andra aktiviteter att nämna
- Besvara diverse frågor via e-post från forskande studenter som hittat till vår hemsida."
: )
http://www.tornedalingar.se/tidningar%20p%C3%A5%20webben/2005/05_3.pdf
http://www.tornedalingar.se/tidningar%20p%C3%A5%20webben/2009/Broschyr%203.pdf
/L
.
fredag 4 september 2009
Tornedalingar Adress
Föreningen Tornedalingar i Stockholm
är en lokalavdelning till STR-T, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Torniolaaksolaiset.
Kontakt: ordforande@tornedalingar.se
Webbplats: http://www.tornedalingar.se/
är en lokalavdelning till STR-T, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Torniolaaksolaiset.
Kontakt: ordforande@tornedalingar.se
Webbplats: http://www.tornedalingar.se/
- - -
© Kulturförvaltningen
© Kulturförvaltningen
Besöksadress: Beridarbansgatan 5
• Postadress: Box 16113, 103 22 Stockholm
•Växel: 08-508 31 900
-Fax : 08-508 31 999
-Fax : 08-508 31 999
• E-post: kultur@kultur.stockholm.se
/L
Blogg namn
Hitta på ett nytt namn åt vår blogg om ni INTE trivs med dejalira.
Dejalira är en förkortning av våra namn.
/L
Dejalira är en förkortning av våra namn.
/L
Börja blogga!
Tjejer!
Börja blogga för livet..
Jag har öppnat en blogg åt oss.
Här kan vi samla våra:
1.Arbeten
2.Tid för intervjuer
3. Mm.
/L
Börja blogga för livet..
Jag har öppnat en blogg åt oss.
Här kan vi samla våra:
1.Arbeten
2.Tid för intervjuer
3. Mm.
/L
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)