Graviz & Pozo

Hela sammanställningen

Sammanställning av Graviz och Pozos text
Denna artikel reflekterar över massmedias interaktion med individen. BMK (Metoden Barn Media Kunskap) syftar till att införa kritiskt tänkande om media (tv, radio, bild, tidning mm). Sättet att arbeta inom BMK syftar till att ge både vuxna och barn kritiskt tänkande till läsning av verkligheten och dess representationer via media.

Kultur är ett socialt fenomen med två dimensioner: medvetande och kummunikation (Hanners 1990). I begreppet medvetande finns en kultur som omfattar det mentala, idéer, kunskap, begrepp, värderingar etc. Människan är inte alltid medveten om dessa komponenter och då kan hon inte formulera dessa explisit (synligt) enligt Hanner.

I begreppet kommunikation finns ett grundläggande villkor för att kulturen skall kunna vara social och det är att den måste vara knuten till människor i ens omgivning och ha en relation med varandra enligt Hanner.

Media skapar produktioner, meddelanden och använder olika språk som sin uttrycksform. Dessa produktioner består av texter som medierar mening och kultur av stor betydelse för individens tänkande. Vygotsky menar att medias språk och teckensystem ses som en del i den kognitiva utvecklingen, att den är ett verktyg för den sociala och kulturella utvecklingen hos individen i den interaktion med omgivningen.
Från detta perspektiv är media både sociala och kulturella konstruktioner. Individen får värderingar och beteenden som förekommer i samhället och även på den "nya" verkligheten som skapats och konstruerats hos media och dess budskap.

När vi tar emot information från media uppstår ett meningsskapande mellan individen och medias kulturella utbud. Läsaren behöver först få insikt och bli medveten om informationen som tas emot är en konstruktion (skrivet språk, bilder, muntligt, ljud etc.).
Kritisk läsning kräver att individen återskapar en medvetenhet om situationen. Man söker efter information som vilken historia och kulturella kontexter den har. Då detta tillvägagångssätt inte är vanligt menar Graviz och Pozo att mediekunskap och kritisk analys av den borde införas i skolan. Redan på låg ålder, i förskolan och förskoleklass samt att det borde vara något som hela familjen kan ta del av.

I artikel 17 av FN:s Barnkonvention, som Sverige har undertecknat, slår fast:
"Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift media utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådan som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa"

Det är inte vanligt att det skapas pedagogiska möjligheter som kan ge barn möjlighet att tolka, förstå och även frågasätta den bild av verkligheten som media ger, trots att de flesta vuxna är medvetna om den betydelse media har för barns kognitiva utveckling.

Det borde var lika viktigt att lära sig medias olika språk som det är viktigt att lära sig läsa och skriva (Graviz)

Av Janicke

Medias betydelse och deras interaktion med individen
Forskning resultat har visat medias betydelse på gott och på ond. Media har en viktig plats i samhället men man måste också utveckla en kritisk hållning emot budskapen från medias källor.
I många länder tex. Europa, USA, Kanada och Latinamerika har sedan 1960 infört utbildning i media i skolsystemet i grundskola men tyvärr ännu inte i lärarutbildning ( Graviz, 1996).
Graviz anger i sin text om olika faktorer som kan förklara svårigheterna med att undervisa i mediakunskap. Det första faktorn beror på lärare som inte har fått lämplig kunskap från utbildning för att arbeta med multimedia i sin undervisning. Och den andra faktorn är frånvaro av obligatoriska utbildning om media i läroplanen. I vissa länder har medias växande inflyttande i samhället skapat intresse för att förstå dem och har lett till att man utvecklat utbildningen om mediakunskap inom olika akademiska sektorn. Men den får inte tillräckligt satsning från staten och det finns förmodligen en debatt om att införa mediakunskap i skolsystemet men det tar lite tid.
Enligt ( freire, 1977) “är människor i allmänhet uteslutna från det beslutande kretsarna , vilket mer och mer begränsas till små minoriteter. Människor styrs av massmedia i en sådan utsträckning att ingen tror på något annat än det de har hört på radio eller TV eller läst i tidningarna”

BMK- metoden är namn på den metod som utvecklades i Sverige. Den syftar främst till att ge barn , föräldrar och lärare en grundläggande förståelse så att de kan bidra både till utvecklandet av en kritisk attityd i förhållande till massmediebudskap och att förse dem med redskap som de kan uttrycka sig med när de använder dessa media

Mediealfabetisering är en process när man lär sig studera och kritiskt analysera medias budskap.

I texten beskrivas BMK-metoden som en kunskapsspiral, där de olika elementen samarbetar. Interaktionen mellan elementen ( upplevelser - bearbetning -analys -förståelse och eget skapande är återkommandekomponenter i BMK- metoden.
Genom denna metod kan vi förstå sambandet mellan bild och verklighet.
/Ra

Sammanställning av Graviz och Pozos text: De
I denna artikel berättar Freire(1989) att begreppet alfabetisering till att omfatta sambandet mellan att kunna läsa och skriva och den parallella läsningen av verkligheten. På samma sätt gör kritisk läsning av mediabudskapen det möjligt för individen att ifrågasätta eller fundera över budskapen och reflektera över den verklighet de representerar(1996).
Därefter hävder Bruhn Jensen (1992) att varje given text kan finnas en mängd potentiella meningar och att dessa kan aktualiseras av olika användare , beroende på hur de tolkar texten och dess kullturella revelans. Alfabetisering i mediaspråk är olika för olika individer i samhället, variationerna i kunskapsnivå kan påverka relationen mellan individen och mediet.
En annan forskning hävdar att poblikens motivation och strävar efter arr berika och vidga förstålsen av människors erfarenheter. Dessa forskare ser skapandet av mening som dynamiskt samarbete mellan åskådaren/läsaren och budskapet.Publiken formas av sina sociala och kullturella erfarenhet och blir en medierande kanal där budskapet och kulturen samarbetar.

BMK-metoden framställs abstrakta begrepp på ett konkret sätt varvid man använder sig av lek i arbetet med barn och /eller vuxna. Metoden främst är avsedd för barn, fastän större delen av aktiviteten äger rum i vuxengrupper som utsedda att målen är att ge barnen och vuxna möjligheter att lära medias språk, att uttrycka sig genom dem och att diskutera och reflektera över erfarenheter. Dessa samtal och reflektiner bidrar till att kritiska utvecklingen , nöjlighet till bättre tillgång till media omvandlas till ett sätt att demokratisera användningen av dem.


MEDIEPEDAGOGIK
Graviz och Pozo håller med forskaren Freire (1989) att det inte är tillräckligt att bara kunna läsa och skriva.
Film är ett användbart verktyg för att kunna uttrycka sig själv samt utveckla ett kritiskt och kreativt tänkande. Det kritiska tänkandet utvecklas när eleverna upptäcker att det finns olika sätt att berätta, associera och tolka det de sett i filmen. Det är en konst att kunna se budskapet (livsstil, värderingar mm.) bakom det artistiska och tekniska, men även de kommersiella sambanden mellan film och produkt (Walt Disney/Bueno Vista; producent och distributör av olika filmer).

Eleverna lär sig reflektera och analysera filminnehållet med en forskares ögon. Det leder till en stimulerande dialog och de lär sig att filmanalys kan göras även med teater, radiopjäser, såpoperor osv. De inser att filmskaparen har en historia att berätta. Detta utvecklas i en fördjupad förståelse- och lärandeprocess. En kollektiv berättelse är alltså ett användbart verktyg när eleverna ska bearbeta sina erfarenheter och bli motiverade att delta. Målet med film är att eleverna själva kan undersöka, informera, klassificera och kommentera.

Att tänka på
=>Om eleverna är riktigt unga kan man öppna lektionen med t ex frågan :
"Vad betyder ordet forskning och vad gör en forskare?"

=>Ju kortare film desto mer hinner man analyser filmen.=>Prioritera barnens önskemål, det är ju de som ska bli inspirerade och lära.
/L