fredag 18 september 2009

Sammanställning av Graviz och Pozos text:

Denna artikel reflekterar över massmedias interaktion med individen. BMK (Metoden Barn Media Kunskap) syftar till att införa kritiskt tänkande om media (tv, radio, bild, tidning mm). Sättet att arbeta inom BMK syftar till att ge både vuxna och barn kritiskt tänkande till läsning av verkligheten och dess representationer via media.

Kultur är ett socialt fenomen med två dimensioner: medvetande och kummunikation (Hanners 1990). I begreppet medvetande finns en kultur som omfattar det mentala, idéer, kunskap, begrepp, värderingar etc. Människan är inte alltid medveten om dessa komponenter och då kan hon inte formulera dessa explisit (synligt) enligt Hanner.

I begreppet kommunikation finns ett grundläggande villkor för att kulturen skall kunna vara social och det är att den måste vara knuten till människor i ens omgivning och ha en relation med varandra enligt Hanner.

Media skapar produktioner, meddelanden och använder olika språk som sin uttrycksform. Dessa produktioner består av texter som medierar mening och kultur av stor betydelse för individens tänkande. Vygotsky menar att medias språk och teckensystem ses som en del i den kognitiva utvecklingen, att den är ett verktyg för den sociala och kulturella utvecklingen hos individen i den interaktion med omgivningen.
Från detta perspektiv är media både sociala och kulturella konstruktioner. Individen får värderingar och beteenden som förekommer i samhället och även på den "nya" verkligheten som skapats och konstruerats hos media och dess budskap.

När vi tar emot information från media uppstår ett meningsskapande mellan individen och medias kulturella utbud. Läsaren behöver först få insikt och bli medveten om informationen som tas emot är en konstruktion (skrivet språk, bilder, muntligt, ljud etc.).
Kritisk läsning kräver att individen återskapar en medvetenhet om situationen. Man söker efter information som vilken historia och kulturella kontexter den har. Då detta tillvägagångssätt inte är vanligt menar Graviz och Pozo att mediekunskap och kritisk analys av den borde införas i skolan. Redan på låg ålder, i förskolan och förskoleklass samt att det borde vara något som hela familjen kan ta del av.

I artikel 17 av FN:s Barnkonvention, som Sverige har undertecknat, slår fast:
"Konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift media utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådan som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa"

Det är inte vanligt att det skapas pedagogiska möjligheter som kan ge barn möjlighet att tolka, förstå och även frågasätta den bild av verkligheten som media ger, trots att de flesta vuxna är medvetna om den betydelse media har för barns kognitiva utveckling.

Det borde var lika viktigt att lära sig medias olika språk som det är viktigt att lära sig läsa och skriva (Graviz)

Av Janicke

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar